Med dödshot mot sig kom Tamer Basiouny till Sverige från Egypten i december 2015. Det var svårt att hitta jobb men 2017 blev han lovad fast anställning i en liten matbutik.

Företagaren, med enskild firma, hade beviljats bidrag för instegsjobb respektive nystartsjobb från Arbetsförmedlingen för att anställa Tamer Basiouny.

Men anställningen blev inte alls vad han hade hoppats på.

I nästan ett år jobbade Tamer Basiouny 66 timmar i veckan och fick aldrig en vilodag, uppger han. Därefter minskade arbetstiden till 56 timmar i veckan, fortfarande jobbade han alla dagar.

Bara på fredagar fick han lunchrast och då högst i 30 minuter.

– Jag kände mig som en slav. Men det var ändå bättre än att åka tillbaka till Egypten för där vet jag att jag kommer att fängslas och dö.

Jobbet som receptionist på ett kryssningsfartyg på Nilen känns långt borta. Det var innan den egyptiska revolutionen. Innan Tamer Basiouny deltog i regimkritiska protester som senare tvingade honom att fly till Sverige.

Lönen i den småländska matbutiken var från början 21 000 kronor och höjdes sommaren 2019 till 23 500 kronor.

Men varje månad, från augusti 2017 till september 2019, säger han att han var tvungen att betala tillbaka mellan 4 000 och 6 300 kronor av sin lön till företagaren.

– Från början gick jag till en bankomat och tog ut pengar som jag gav tillbaka till honom. Senare fick jag swisha delar av lönen till en vän till honom. Vännen swishade sedan vidare pengarna till honom.

Totalt har Tamer Basiouny betalat tillbaka drygt 131 000 kronor. Arbetsgivaren hotade med uppsägning om delar av lönen inte betalades tillbaka varje månad.

En svensk vän uppmanade honom tidig vinter 2017 att bli medlem i Handels.

– Jag var rädd att jag skulle bli sparkad om jag gick med i facket så jag vågade först inte.

Men tack vare medlemskapet har han fått hjälp från LO-TCO Rättskydd.

Förbundsjuristen Mattias af Malmborg, som företräder Tamer Basiouny, har nyligen lämnat in en stämningsansökan till Jönköpings tingsrätt.

Han berättar att få liknande fall tas upp i domstol i förhållande till hur vanligt det är att arbetstagare med utländsk bakgrund blir utnyttjade av sina arbetsgivare.

– För det första krävs det att personen är facklig medlem för att få vår hjälp. Personen får inte vara rädd för arbetsgivaren och för att driva en sådan här process. Det krävs att facket fångar upp frågan och att det finns bevismöjligheter. Vi måste också göra samma bedömning, det vill säga att det ska finnas rimliga chanser att nå framgång, säger Mattias af Malmborg.

Eftersom arbetsgivaren inte hade kollektivavtal så har det inte funnits krav på ob-ersättning eller övertidsersättning.

Mattias af Malmborg har i stämningsansökan i stället begärt löneersättning för alla timmar som Tamer Basiouny jobbade extra varje vecka, det vill säga mertiden. Samma summa har begärts oavsett vilken tid på dygnet arbetstiden inföll.

Totalt rör det sig om nära 340 000 kronor.

Dessutom krävs arbetsgivaren på 115 000 kronor i obetald semesterersättning, liksom skadestånd för brott mot semesterlagen om 50 000 kronor.

Under sina drygt två år som anställd säger Tamer Basiouny att han fick fem dagar semester. Två dagar under 2017 och tre dagar under 2018.

– Eftersom jag inte kan svenska så bra kunde jag inte hitta ett bättre jobb. Jag behövde inkomsten för att överleva och var tvungen att jobba för honom även fast jag blev utnyttjad.

Till Arbetet säger arbetsgivaren att inget i stämningsansökan stämmer.

– Det är inte sant att han behövde betala tillbaka lön till mig. Han jobbade 40 timmar, fem dagar i veckan, och han fick semester.

I november i fjol blev Tamer Basiouny uppsagd. Butiken hade få kunder och företaget lades ned, berättar arbetsgivaren.

Tamer Basiouny säger å sin sida att han blev uppsagd för att han då på allvar satte ned foten och krävde sina rättigheter.

– Han tog nyckeln till butiken från mig och kastade ut mig.