Svenskt undantag – men parterna fruktar ändå minimilöner

– Jag är jätteorolig över att det här kan att leda till en allvarlig maktförskjutning. Att det blir Brysselbyråkrater och EU-domstolen som kommer att döma vår modell, säger Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande.

Sverige fick ett undantag. EU-kommissionens förslag om minimilöner delar upp EU-länderna i två delar. Den ena delen gäller länder som har lagstadgade minimilöner i dag. Det är 21 av 27 EU-länder.

I den andra delen finns länder som inte har minimilöner, som Sverige, och de berörs inte av vissa delar av förslaget.

Men parternas är ändå missnöjda.

– Jag har djup respekt för ambitionen EU-kommissionen haft och de tycker nog att de har lyckats att göra ett undantag för vår modell. Men det har de inte, säger Therese Guovelin.

I Sverige sätts löner och villkor för anställda främst efter förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. Politikerna blandar sig inte i lönebildningen.

EU-kommissionen har flera gånger sagt att de är nöjda med det svenska systemet men att det behövs ett direktiv för att pressa upp de lägsta lönerna i andra EU-länder.

Kommissionen har också sagt att de ska försöka införa ett sådant på ett sätt som inte påverkar de nordiska länderna som inte har lagstadgade minimilöner.

Det är inte bara LO som är misstänksam mot förslaget.

Enligt PTK skulle bindande EU-regler om minimilöner underminera den svenska modellen.

– Redan en första genomläsning ger anledning till stor oro. Direktivförslaget innehåller inget undantag för Sverige och utgör långt ifrån en sådan ”waterproof firewall” som kommissionen utlovat. Ytterst blir det EU-domstolen som får rätten att pröva innehållet i våra kollektivavtal och vår lönebildningsmodell, säger PTK:s orförande Martin Linder i ett pressmeddelande.

Svenska fack minns fortfarande den kalldusch som Lavaldomen 2008 innebar.

Facken var övertygad om att det fanns en EU-uppgörelse som innebar att utländska arbetare skulle få samma lön som svenska. Men när EU-domstolen kom med sitt avgörande så blev beskedet att svenska fackförbund inte kunde strejka för att få upp lönen för utländska arbetare.

Parterna och regeringen hade hoppats på att EU-kommissionen skulle komma med en rekommendation som är en svagare skrivning än ett direktiv som innebär att länderna måste anpassa sina lagar.

Så blev det inte. Enligt LO, som hänvisar till EU:s fördrag, har inte EU-kommissionen rätt att blanda sig i lönebildningen.

– Att införa ett direktiv är helt fel medicin. Vi är överens om sjukdomen. Vi behöver högre löner och bättre villkor i många länder i Europa men då ska man inte ge en medicin som tar död på den friska patienten.

– Vi kommer att fortsätta att kämpa emot det här, säger Therese Guovelin.

Svenskt Näringsliv håller med. De kallar förslaget för ett oacceptabelt ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen.

– Den här typen av övertramp var precis vad vi fruktade när EU antog den så kallade sociala pelaren, och det är mycket tråkigt att konstatera att vi fick rätt i det. Vi ser det heller inte som att förslaget ger vår modell tillräckliga garantier för att inte påverkas av de föreslagna reglerna, kommenterar John Wahlstedt, arbetsrättschef i Svenskt Näringsliv i ett pressmeddelande.

EU-kommissionen själva anser att direktivet i stället ska tolkas som en omfamning av det svenska systemet. Att syftet är att stärka fack och arbetsgivare och att fler ska teckna kollektivavtal i Europa.

– Direktivet förordar den skandinaviska kollektivavtalsmodellen med hög täckning som sättet att säkerställa skäliga minimilöner, säger Christian Danielsson, chef för EU-kommissionen i Sverige.

Enligt honom är låga löner ett växande problem inom EU.

– För allt för många löntagare räcker lönen inte till och direktivet syftar till att sätta skäliga minimilöner, säger han.

EU-kommission uppger att skrivningarna i direktivet innebär att EU-domstolen knappast har möjlighet att överpröva förslaget och därmed tvinga Sverige att införa minimilöner eller riva upp den svenska kollektivavtalsmodellen.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) har till TT uppgett att hon är starkt kritisk till att EU lägger sig i den svenska lönebildningen.

”Men jag kan också konstatera att kommissionen tagit fram ett undantag som ska garantera att den svenska lönebildningsmodellen inte påverkas”, skriver hon till nyhetsbyrån.

Frågan om minimilöner har stötts och blötts under många år.

Redan för tolv år sedan skrev Arbetet om att unionen var på väg i en sådan riktning. Då möttes förslaget med starkt motstånd. Men verkligheten har förändrats sedan dess.

Den kanske enskilt viktigaste orsaken till att EU nu kan vara på väg att införa minimilöner är att Tyskland bytt fot.

Tidigare hade Tyskland ett kollektivavtalssystem och ville inte ha politisk inblandning i lönebildningen. Men de tyska facken tappade medlemmar och hade svårt att driva igenom löneökningar. Därför började facken och socialdemokraterna i Tyskland att kampanja för att införa en minimilön, vilket infördes 2015.

Landet kom sedan att driva på för att införa en sådan på EU-nivå. En annan förklaring är att finanskrisen 2008 ledde till stor social misär. EU-kommissionen började därför allt mer ge sig in i sociala frågor. En konsekvens av det blev den sociala pelaren som undertecknades på ett EU-toppmöte i Göteborg 2017.

I den står det att arbetare ska få anständiga löner och länderna ska jobba mer med sociala frågor. Dokumentet är inte bindande men uttrycker en klar ambition om att unionen ska ta större plats i sociala frågor.