Avtalsrörelsen startar om – 5 punkter som ger dig koll
Tre miljoner anställdas villkor, så som löner och arbetstider, skulle förhandlats om i våras. Pandemin ledde till paus, men nu drar avtalsrörelsen igång igen. Arbetet går igenom vad det handlar om.
Löner och arbetstider är uppe på bordet i den ny omstartade avtalsrörelsen.
1. Vadå avtalsrörelse?
Kollektivavtal styr i hög grad vad anställda i Sverige tjänar, men reglerar också arbetstider och andra villkor. Fack och arbetsgivare förhandlar fram avtalen branschvis i avtalsrörelsen.
Nya avtal kan bli ett eller några år långa – sedan är det dags igen.
I år omförhandlas ungefär 500 avtal. De styr villkoren för närmare tre miljoner arbetstagare.
De flesta avtalen skulle ha varit klara i våras, men förhandlingarna sköts upp på grund av pandemin. Gamla avtal förlängdes till i höst. Nu startar förhandlingarna om.
2. Vilka lönebud finns i LO-sfären?
Tre procent mer per år är kravet från tolv av de fjorton fackförbund som ingår i LO. Men de vill ha högre procentuella påslag för löner på under 26 100 kronor i månaden, en så kallad låglönesatsning.
Två LO-förbund har ställt sig utanför de gemensamma kraven. Kommunal kräver tre procent, men 0,5 procent extra till yrkesutbildade inom vård, skola och omsorg. Pappers krav ligger på fyra procent per år.
Från arbetsgivarna inom industrin kom före pandemin ett lönebud på 1,4 procent per år. Man har inte gått ut med något tydligt nytt bud nu, men budskapet efter sommaren har varit att krisen ändrat förutsättningarna och att utrymmet för ökade kostnader nu är mycket begränsat.
En brännande fråga är också hur man ska hantera det halvår som gått sedan nya löner skulle ha börjat gälla i våras – ska pengar för den tiden betalas ut i efterhand?
3. Vad handlar det om mer än lönenivå?
På vilka tider man kan väntas jobba och vad som ska avgöra hur lönen fördelas mellan olika anställda. Det är exempel på frågor som tar stor plats i förhandlingarna.
Arbetsgivarna i Svensk Handel driver i år att pengar ska fördelas mindre efter vilka tider man arbetat och att andra parametrar ska avgöra. Inom besöksnäringen vill facket HRF ha ett nytt lönesystem, som ska bygga på bland annat ansvar och lojalitet.
Anställningsskydd kan också bli en större fråga än väntat. Parternas försök att komma överens om gemensamma regler för detta gick förra veckan omkull när las-förhandlingarna inte gick i lås. Flera fack kommer nu lyfta frågorna i avtalsförhandlingarna i stället.
Till exempel har HRF lagt fram nya yrkanden om detta. Men alla kan inte göra så, industrins parter har enats om att man inte får lyfta in nya krav i förhandlingarna nu.
4. Vad händer nu?
Sista oktober är nytt slutdatum för bland annat industrisektorns avtal. Övriga brukar vänta in deras förhandlingsresultat eftersom kostnadsökningarna där (lönepåslag och annat som kostar för arbetsgivarna) blir norm även för andra avtal.
Den senaste veckan har fack och arbetsgivare inom industrin börjat förhandla igen. I övriga branscher ser det lite olika ut, men även här är nya sittningar på gång.
Exempelvis träffades HRF och Visita under tisdagen. Byggnads och Byggföretagen ses för att börja förhandla byggavtalet under fredagen.
5. Vad händer om man inte kan komma överens?
När de gamla avtalen löper ut upphör fredsplikten. Då kan parterna sätta press med stridsåtgärder så som strejk eller lockout för att få sin vilja igenom.
I senaste avtalsrörelsen 2017 tecknades 497 nya avtal utan att någon arbetsdag gick förlorad på grund av strejk eller lockout. Medlingsinstitutet skriver i sin årsrapport att det aldrig tidigare, sedan myndigheten inrättades år 2000, har skett i en så omfattande avtalsrörelse.
