På söndagskvällen stämde förhandlarna från LO, PTK och Svenskt Näringsliv av läget med sina respektive delegationer efter en helg av intensiva överläggningar.

– Man kan inte låta bli att tänka på deras arbetsmiljö. De har varit igång non stop i flera veckor, säger en person med god insyn till Arbetet.

När förhandlarna möts på nytt i dag, måndag, har de tre dagar på sig att komma överens om tryggheten för anställda i Sverige.

En eventuell uppgörelse får troligen formen av ett nytt huvudavtal, med Saltsjöbadsavtalet från 1938 som förebild. ”Även om också själva avtalskonstruktionen är föremål för förhandling”, tillägger en av Arbetets källor.

Huvudavtalet kommer att innehålla tre delar: anställningsskyddet, stödet för dem som måste ställa om till ett nytt jobb, och en arbetslöshetsförsäkring i parternas regi.

Att fack och arbetsgivare skulle ta över arbetslöshetsförsäkringen, som i dag finansieras av staten via arbetsgivaravgifterna, framstod i vintras som en minst sagt djärv idé.

Den ekonomiska risken är mycket stor, något som coronakrisen har visat. ”Normalt kan bara stater ta den risken”, säger en person som är expert på a-kassan.

Det är också tveksamt om politikerna vill släppa ifrån sig arbetslöshetsförsäkringen, som historiskt sett har givit dem tiotals miljarder i överskott att använda till annat.

Men en partsägd a-kassa finns i högsta grad med när förhandlingarna går in på upploppet, enligt uppgifter till Arbetet.

– Ska man hitta en balans i systemet – att arbetsgivarna får lättare att säga upp, och facken å andra sidan får bättre trygghetssystem – så kan man inte bortse från arbetslöshetsförsäkringen. Den är en bärande komponent i trygghetssystemet, säger en källa, som påminner om att parterna redan tar ett stort ansvar för pensionerna genom sina avtal om tjänstepension.

Så sent som i torsdags levererade Anders Ferbe, som lett parternas arbetsgrupp om en kollektivavtalad a-kassa, nytt underlag till förhandlarna.

– De ville ha ett antal kompletterande frågor utredda. Jag har tittat på frågeställningar kring vad som händer om man också inkluderar den offentliga sektorn i en kollektivavtalad försäkring, säger Anders Ferbe.

I slutförhandlingen ligger alla delar – lagen om anställningsskydd, ett nytt omställningssystem och en ny arbetslöshetsförsäkring – på bordet sida vid sida, så att eftergifter från facken i fråga om anställningsskyddet kan bytas mot förstärkningar i de båda andra delarna.

Enligt flera källor utgår förhandlingarna i allt väsentligt från det underlag som tre partssammansatta arbetsgrupper tog fram under våren.

– Hela rapporten från arbetsgrupperna ingår i förhandlingarna, och inga frågor har tillkommit därutöver, säger en person med god insyn.

Det betyder bland annat att arbetsgivarnas krav på förändring av vad som är saklig grund för uppsägning, alltså ändringar i paragraf 7 i las, alltjämt finns med i förhandlingarna.

LO beslutade i somras att ”inte medverka till att förändra reglerna om saklig grund för uppsägning i las”, och inte ”medverka till att de tvingande reglerna i las görs dispositiva”, det vill säga går att avtala bort.

Det har inte inneburit att Svenskt Näringsliv givit upp sina krav, som går ut på att det ska bli enklare att säga upp anställda med hänvisning till bristande prestationer, samarbetssvårigheter eller misskötsamhet.

Fackens krav vad gäller las handlar om att ersätta ”allmän visstid” med en ny, mindre ”godtycklig” anställningsform, begränsa utrymmet för så kallad hyvling, och reglera uthyrning av personal hårdare.

Parterna förhandlar under press. Om de inte lyckas göra upp senast på onsdag, den 30 september, kommer politikerna att förändra lagen om anställningsskydd så som en statlig utredning föreslog i våras.

Något som särskilt facken, men även Svenskt Näringsliv vill undvika.

Om parterna kan enas om ett nytt huvudavtal kan det stärka den svenska modellen, där fack och arbetsgivare reglerar arbetsmarknaden genom avtal. Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl beskrev i somras perioden från det att det nuvarande huvudavtalet tecknades 1938 fram till 1970-talet som en ”glansperiod” som parterna nu har chans att återuppliva.

Om parterna inte kan enas kommer las att förändras på politisk väg, och därefter är las avförd från dagordningen ”för årtionden framåt”, bedömer en person med insyn i förhandlingarna. Insatserna är alltså stora.

Förhandlarna har enligt Arbetets uppgifter stått i kontakt med regeringskansliet under resans gång.

De lösningar fack och arbetsgivare diskuterar kommer att kräva politikernas medverkan, dels med lagstiftning, dels med finansiering av mer generöst studiestöd och a-kassa.

Här är nyckelspelarna när las förhandlas

LO: Torbjörn Johansson LO:s avtalssekreterare

Tidigare avtalssekreterare på Byggnads. Började sitt yrkesliv som snickare, har varit lagbas.

LO: Tommy Andersson Chef för LO:s enhet för avtalsfrågor

Tidigare avtalssekreterare i GS-facket, nu chef för LO:s avtalsenhet. Före sin fackliga karriär jobbade han på tidningstryckeri.

PTK: Martin Wästfelt Förhandlingschef för Unionen

Har en lång bakgrund som jurist inom Unionen och tidigare Sif. Unionens chefsjurist 2010 – 2019.

PTK: Camilla Frankelius Förhandlingschef vid Sveriges Ingenjörer sedan 2012

Dessförinnan enhetschef för förbundets största avtalsområde, industrin. Har varit förhandlingschef och biträdande förbundsdirektör på Sveriges Farmaceuter.

Svenskt Näringsliv: Mattias Dahl Chef för arbetsgivarfrågor vid Svenskt Näringsliv.

Var tidigare vd för Transportföretagen. Dessförinnan förhandlingschef vid Svensk Handel. Har en jur kand från Stockholms universitet och har bland annat arbetat med arbetsrätt på Sveriges Byggindustrier och Ledarna.

Svenskt Näringsliv: Stefan Koskinen Förbundsdirektör för Almega Tjänsteföretagen och chef för Almegas enhet för arbetsgivarsamverkan

Uppvuxen på bondgård i Finflo utanför Hudiksvall. Tidigare journalist, var bland annat reporter på Svenska Dagbladet, därefter chefsjobb på Ulricehamns tidning och Norrtelje Tidning.