Över en natt förlorade frilansande ljudteknikern Christina Svärdström alla sina uppdrag, något som Arbetet tidigare skrivit om.

Stängda gränser och 50-personersbegränsning i Sverige gjorde att hennes arbetsmarknad tvärdog i mars.

– Det var extremt dålig tajming. Jag hade precis sagt upp mig från mitt jobb till den sista februari.

Tanken var att hon skulle satsa helt på frilansverksamheten, som hon hållit igång med perioder av tjänstledighet från den fasta anställningen på ett studieförbund.

När alla uppdrag försvann sökte hon a-kassa. Något hon ännu inte fått beslut om – 23 veckor senare.

– Det är ett sisyfosarbete. Jag skickar in alla intyg de vill ha och fyra veckor senare kommer ett meddelande om att de vill ha nya intyg som säger samma sak. Det har hänt flera gånger.

Det är flera saker som gör hennes ansökan besvärlig. Dels att hon sa upp sig, dels att hon varit tjänstledig i perioder. Och att hon är egenföretagare.

För att få a-kassa om man har enskild firma måste man lägga företaget vilande och inte ha någon verksamhet igång.

Enligt reglerna får det bara göras en gång per femårsperiod, men med coronakrisen beslutade regeringen att lätta på reglerna så att de uppehåll som görs under 2020 inte räknas.

– Men det är märkligt, om du är löntagare så måste du aktivt söka jobb för att få a-kassa. Men om du är egenföretagare får du inte göra det. Till en början sa de att man inte ens fick ha en hemsida eller svara på mejl, men det har de lättat lite på, säger Christina Svärdström.

Så hennes beslut dröjer. En förklaringen kan även vara en rejäl ökning av antal ansökningar.

De första veckorna i år var det färre egenföretagare som sökte a-kassa jämfört med samma period förra året. När coronakrisen slog till ökade antalet beslut som rör egenföretagare markant.

Från mitten av mars till nu har närmare 3 000 beslut tagits om a-kassa till företagare. Samma period förra året var det knappt 900. Det visar statistik som Inspektionen för arbetslöshetsföräkringen, IAF, tagit fram åt Arbetet.

I våras avsatte regeringen 500 miljoner i krisstöd till kultursektorn, men det var inget Christina Svärdström kunde söka.

Det riktades till arrangörer av kulturevenemang och konstnärligt verksamma aktörer som skulle ha medverkat vid evenemang som ställdes in på grund av corona. 

De som stod på scenen kunde söka, medan de som arbetar bredvid med ljud, ljus, teknik och så vidare inte omfattades.

Nu vill S-MP-regeringen ge mer pengar, 1,5 miljarder till kulturen och en miljard till idrotten och ska förhandla med samarbetspartierna C och L i höstbudgeten.

Än så länge är det oklart hur de pengarna ska användas.

Men i förra veckan var Christina Svärdström på ett möte, tillsammans med Teaterförbundet, med kultur- och idrottsminister Amanda Lind (MP) och näringsminister Ibrahim Baylan (S).

– Det kom inget konkret ur det mötet, men jag upplever att de lyssnade och tog till sig av vad vi hade att säga. De var intresserade av att veta hur det ser ut i branschen och förstod vikten av att göra något.

För egen del har det löst sig för Christina Svärdström. Den 1 september börjar hon ett nytt jobb, som sändningstekniker och projektledare på ett företag som sysslar med strömmande video, en bransch som snarare fått ett uppsving under coronapandemin.

Det är ett heltidsjobb, men hon gör det som frilans i den egna firman.

– Jag utnyttjade möjligheten att skjuta upp skatteinbetalningarna i våras. Så man kan säga att jag lånat av mig själv. Nu måste jag jobba in fem månader för att kunna betala tillbaka.

Antal a-kassebeslut för egenföretagare