Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Bilderna på migrantarbetare som korsar landet till fots efter att industrierna stängt har kablats ut över världen. 

Sett till siffrorna över smittade och döda har Indien hittills klarat coronapandemin bra, men med omfattande nedstängningar står lågkonjunkturen för dörren. 

– Den indiska ekonomin befinner sig i en ganska kritisk situation, säger Henrik Chetan Aspengren på Utrikespolitiska institutets Asienprogram.

När lokalpolitiker runt om i landet nu vill gasa sig ur uppförsbacken pekar förslagen på många håll i en tydlig riktning.

Det handlar om uppluckringar av arbetsrätten, sänkta arbetsmiljökrav och avskaffat anställningsskydd. 

Delstater som Uttar Pradesh, Madhya Pradesh, Himachal Pradesh och den hindunationalistiske premiärministern Narendra Modis hemstat Gujarat har höjt den tillåtna arbetstiden från 48 till 72 timmar i veckan.

Samtidigt har arbetsmiljöregler och -inspektioner slopats, anställningsskyddet i praktiken avskaffats och fackföreningarna i hög utsträckning stängts ute från inflytande. 

– Vi uppmanar regeringen att erkänna arbetstagarnas rättigheter och förkasta de arbetarfientliga lagar som stiftats i flera delstater, sade Rama Chandra Khuntia, vice ordförande för centralorganisationen Intuc, när tio centralorganisationer nyligen samlades i en landsomfattande protest.

Gemensamt för de delstater som vill förändra arbetsrätten är att de alla styrs av hindunationalistiska Bharatiya Janata Party (BJP), som också regerar landet. 

Det är inte första gången dessa delstater velat försvaga skyddet för löntagare, menar Rahul Suresh Sapkal, adjungerad professor på Mumbaibaserade forskningsinstitutet Centre for Labour Studies.

”Men det har varit svårt att genomföra på grund av hårda protester från en någorlunda samordnad arbetarrörelse. Den här gången, när organiserat motstånd inte är möjligt på grund av nedstängningen, deltar delstatsregeringarna i en tävling mot botten”, skriver han i en analys. 

Relationen mellan BJP och landets oberoende fackföreningar – det finns även fack knutna till den hindunationalistiska rörelsen – har varit ansträngd sedan tidigare. 

BJP:s ambition att sälja stora delar av landets vildvuxna, och enligt kritiker ineffektiva, flora av statliga företag har väckt ont blod

En än större stridsfråga är den omfattande arbetsmarknadsreform som sjösattes 2019. Totalt ska 44 statliga lagar som reglerar arbetslivet reduceras till fyra. 

Modiregeringen har presenterat fyrstegsreformen som en regelförenkling som inte rubbar balansen på arbetsmarknaden, men facken har brännmärkt den som en eftergift till näringslivet. 

”Under förevändningen att rationalisera arbetsmarknadsrelationerna försämrar regeringen arbetstagarnas rättigheter och institutionaliserar svältlöner, allt i de multinationella företagens intressen”, lyder världsfacket Itucs omdöme.

Sedan 2013 har Indien klättrat från plats 130 till plats 63 på Världsbankens Ease of Doing Business Index, som rangordnar världens länder efter hur företagsvänligt klimatet är.

Under samma tid har landet rasat på Itucs årliga Global Rights Index som mäter rättigheter i arbetslivet. 

Henrik Chetan Aspengren beskriver Modis ekonomiska politik som spretig. 

– 2014 gick han till val på ganska långtgående reformer som många uppfattade som företagsvänliga. En del bedömdes även av det mer socialdemokratiskt inriktade Kongresspartiet som nödvändiga för att komma till rätta med den indiska ekonomins problem, medan andra ansågs ligga mer åt det nyliberala hållet.

– Men många av reformerna genomfördes aldrig. Den hindunationalistiska ideologins ekonomiska del är snarare protektionistisk. 

Samtidigt ökar ojämlikheten. Något facken ofta lastar Modi för, men som enligt Chetan Aspengren föregick den nuvarande premiärministern. 

– Den typen av inhemsk nyliberalism med skattelättnader och avreglerad arbetsmarknad har vi sett under en längre tid. Även innan Modi ökade klyftorna i det indiska samhället, säger han.

De berörda delstaterna vill att de nya lagarna ska gälla under en återhämtningsperiod på tre–fyra år.

Men det statliga arbetsmarknadsdepartementet kan ta delstaterna i örat, med motiveringen att deras mandat inte omfattar regeländringar som sträcker sig längre än tre månader, rapporterar indiska affärstidningen Financial Express.

Frågan har också nått internationell nivå. 

”Vissa delstater i Indien vill luckra upp arbetsrättslagar för att återuppliva ekonomin efter smällen från covid-19. Sådana förändringar bör komma från trepartiska samråd mellan regeringen, arbetstagarna och företagen och vara förenliga med internationella regler och normer för arbetslivet”, skriver ILO, FN:s organ för arbetsmarknadsfrågor, i ett uttalande.

Enligt The Hindu har generalsekreteraren Guy Ryder varit i kontakt med Modi och uppmanat premiärministern att sända ett ”tydligt budskap” till delstaterna. 

Vad blir konsekvensen om lagändringarna tillåts gälla i flera år, eller rent av blir permanenta? 

Mumbaiforskaren Rahul Suresh Sapkal menar att förlängd arbetstid, försämrad arbetsmiljö och obefintlig anställningstrygghet kommer att vrida klockan bakåt.

”Framför allt kommer det att göra den vita ekonomin grå och leda till flera problem på arbetsmarknaden, vad gäller arbetslöshet, arbetsmiljö, kvalifikationer och minskade eller helt uteblivna inkomster.” 

Indien

• Indien har en befolkning på drygt 1,3 miljarder människor.

• Andelen människor som definieras som fattiga har halverats sedan början av 1990-talet. Men fortfarande lever 176 miljoner människor i fattigdom.

• Samtidigt har inkomstklyftorna ökat. De rikaste 10 procenten äger 77 procent av landets tillgångar.

• Antalet dollarmiljardärer har ökat från nio år 2000 till 138 år 2020. Samtidigt har inkomstutvecklingen för befolkningens fattigare hälft stagnerat.

• Indien är en av ILO:s ursprungsmedlemmar och har sedan 1922 en permanent plats i FN-organets styrelse. Landet har ratificerat ett fyrtiotal ILO-konventioner, inklusive sex av åtta kärnkonventioner.

Källor: Oxfam, Världsbanken, ILO, Economic Times