– Krisen används som ett svepskäl för att inskränka fackliga rättigheter, säger Per Hilmersson som sitter i Europafackets ledning.

Det finns en rad exempel.

I Ungern utlyste regeringen nödläge den 11 mars. Därmed blev det möjligt att sidsteppa facken och arbetsgivarnas organisationer och utöka arbetstiden för anställda.

Den ungerska premiärministern Viktor Orbán kan tack vara undantagslagarna styra landet med dekret. Han behöver inte ta hänsyn till oppositionen och flera parlamentariker i Europaparlamentet varnar för att landet håller på att utvecklas till en diktatur. 

I Polen la regeringen nyligen ett lagförslag som ska göra det möjligt för arbetsgivare att säga upp anställda och sänka lönerna utan att konsultera facket. I praktiken är det ett sätt att kringgå kollektivavtal. Landet har också infört en lag som gör det möjligt att kringå parterna på arbetsmarknaden. Det är något som även arbetsgivarorganisationen Business Europe oroar sig över.

I Kroatien ville regeringen förändra arbetsrätten utan att först förhandla med facket. Anställdas löner skulle kunna sänkas till ned till nivån för minimilön.  Efter protester från facken, inklusive Europafacket, drog dock regeringen tillbaka förslaget.  

Listan över länder där facken sidsteppas under krisen kan göras lång men några exempel till är Frankrike och Portugal.

Genom en rad dekret har den franska regeringen förändrat villkoren inom transport-, livsmedel- och energisektorn utan att konsultera facken. 

I Portugal har den socialdemokratiska regeringen bland annat infört ett tillfälligt strejkförbud. 

Det är ingen tvekan om att coronautbrottet inte bara lett till en kraftigt ökad arbetslöshet utan även gett upphov till nya lagar och regler som påverkar dialogen mellan fackföreningar och arbetsgivare. 

I Frankrike, Italien och flera andra länder i södra Europa använde sig facken av demonstrationer som ett sätt att påverka politiker. I och med smittspridningen och förbud mot folksamlingar är det inte längre möjligt. 

För att lindra en massiv arbetslöshet satsar länder stora pengar på att rädda företag och jobb. Samtidigt ökar statsskulderna. Men någon dag ska lånen betalas tillbaka.

När EU-länderna nu sakta öppnar upp sina ekonomier igen är frågan om facken kommer att ha lika stort inflytande som tidigare.  

Det finns historiska exempel på att det kanske inte blir så.

Hösten 2008 brakade en global finanskris lös. Arbetslöshetssiffrorna och statsskulderna i EU sköt i höjden. 

– Erfarenheten är att när ekonomin sedan blev bättre så återställdes inte alla inskränkningar som gjordes. Vi är oroliga för att det ska ske den här gången också, säger Per Hilmersson. 

Vad har då Europafacket för möjlighet att sätta emot en sådan utveckling?

– Vi kan använda oss av politiska påtryckningar och påminna medlemsstaterna om deras internationella åtaganden om respekt för mänskliga rättigheter, inklusive fackliga rättigheter. Vi har skrivit brev till både Ungern, Polen, Kroatien och till EU-kommissionen och Europaparlamentet för att uppmärksamma vad som händer. Det har lett till att bland andra Polen och Kroatien dragit tillbaka en del av förslagen, säger Per Hilmersson.