Inställt firande på första maj – historiskt
Coronapandemin ställer in arbetarnas högtidsdag i år. Vad händer då med alla demonstrationer och tappar första maj i värde? Arbetet Global kollade med sociologen Mattias Wahlström.
Läkaren Meenal Viz i London protesterar för mer och bättre skyddsutrustning inom vården.
För första gången på över hundra år kan första maj inte firas på gatorna runt om i världen.
Arbetare som brukar demonstrera denna dag får stanna hemma på grund av coronapandemin.
Men kan årets uteblivna firande få konsekvenser för kommande år? Nej, tror Mattias Wahlström, forskare i sociologi vid Göteborgs universitet.
– I länder där man tidigare har ställt in eller ersatt första maj-firandet så har traditionen återerövrats. Till exempel var det fler i Tyskland och Italien som deltog under första maj 1946 än under mellankrigsåren.
Eftersom coronakrisen har slagit hårt mot den globala arbetsmarknaden och även visat på klasskillnader, där låginkomsttagare är de mest utsatta med begränsat socialt skyddsnät, spår Mattias Wahlström en ökad mobilisering på arbetarnas högtidsdag nästa år.
Mattias Wahlström, sociolog vid Göteborgs universitet.
Mattias Wahlström forskar om mobilsering online och har under de senaste åren också undersökt varför folk väljer att demonstrera på första maj.
– Första maj brukar vara en arena där grupper från vänster har möjlighet att prata om dagsaktuella frågor och få tal brukar refereras så noga i medierna som då. I år blir det upp till Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, LO och andra som brukar tala att fundera på hur de når ut med sina budskap på samma sätt, säger han.
– När Stefan Löfven och Jonas Sjöstedt håller tal online, kommer de att refereras på samma sätt av medierna?
På sina håll uppmuntras det till protester och demonstrationer trots hårda regler kring social distansering. Även bland högern talas det om första maj.
I USA vill nätverket American Revolution 2.0 få ut folk på gatorna för att protestera mot lokala utegångsförbud som hindrar folk att jobba eller röra sig fritt.
– Det ska bli intressant att se om det uppstår kreativa lösningar på manifestationer runt om i världen. Det är svårt att ersätta den fysiska närvaron på gatorna men i städer med stadsdelar där folk bor tätt och har en stor andel arbetare kanske vi får höra politiska sånger från balkongerna, säger Mattias Wahlström.
