Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Bland de gripna finns den fackliga aktivisten  Lee Cheuk Yan som är generalsekreterare för det oberoende facket HKCTU som varit en del av demokratirörelsen i Hongkong.

Lee Cheuk Yan har gripits flera gånger tidigare.

För drygt en månad sedan rapporterade Arbetet Global om hur han släpptes mot borgen i väntan på ett åtal där han anklagas för att ha deltagit i en olaglig demonstration i augusti 2019.

Bland de gripna finns även mediemogulen Jimmy Lai och nio tidigare parlamentsledamöter, bland dem den 81-årige advokaten Martin Lee som grundat Demokratiska partiet, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

För bara en dryg månad sedan greps flera demokratiförespråkare, bland andra Jimmy Lai, som nu åter alltså har gripits.

Samtliga som greps under helgens polisräd ska infinna sig i domstol den 18 maj.

Pro-demokratiska massdemonstrationer i Hongkong har pågått sedan 31 mars 2019. Från början gällde de ett lagförslag som skulle tillåta utlämning av misstänkta brottslingar från Hongkong till det kinesiska fastlandet.

Demonstranterna lyckades få Hongkongs regering att lägga förslaget på hyllan. I stället växte kraven på ökad demokrati. Fler än 7 000 personer har gripits sedan i juni i fjol. 

Både Peking och Hongkongs styre har refererat till demokratirörelsens agerande som terrorism, skriver TT. Och de försöker få igenom tuffare säkerhetslagar i området.

Utrikesdepartementen i USA och Storbritannien, liksom det Internationella advokatförbundet IBA, fördömer helgens gripanden.

Hongkong

Finansmetropolen Hongkong lämnades 1997 över från Storbritannien till Kina och blev en ”särskild administrativ region”. 

Kina sköter Hongkongs utrikespolitik och försvar och har sista ordet i alla större frågor. Regeringschefen tillsätts på fem år av ledarna i Peking. Kandidater till posten nomineras av en särskild valkommitté. 

Parlamentet (LegCo) har 70 medlemmar, varav 35 tillsätts i direkta val. Övriga utses av olika samhällsgrupper och av näringslivet i så kallade funktionella valkretsar, med undantag av fem mandat där kandidaterna nomineras av de funktionella kretsarna men sedan väljs av Hongkongborna. 

Peking har ställt sig kallsinnigt till kraven från Hongkongbor på att införa ett demokratiskt valsystem, och under 2010-talet har dess grepp om Hongkong hårdnat.

Källa: Ui/Landguiden