På italienska arbetsplatser har det varit oroligt de senaste veckorna. Anställda på fabriker, lager, stålverk och varv har gått ut i strejk mot bristande säkerhetsåtgärder mot coronaviruset.

I ett tv-tal i lördags meddelade premiärminister Giuseppe Conte att regeringen har tagit beslut om att stänga all produktion som inte är direkt nödvändig, oumbärlig eller avgörande för att garantera tillgången till nödvändiga varor eller tjänster.

Men trots det anser facken att allt för många arbetar.

Landets största centralorganisationer, CGIL, Cisl och Uil hävdar att arbetsgivarorganisationen Confindustria lyckades pressa tillbaka regeringen efter helgens direktsända tv-tal.

Confindustria skickade ett brev till premiärminister Giuseppe Conte med uppmaningen att alltför stora restriktioner skulle vara förödande för ekonomin.

– Listan på fabriker som fortfarande är igång är därför för lång. Till exempel sker tillverkning av jordbruksmaskiner och det är svårt att förstå varför, säger Martina Toti, som arbetar på CGIL:s pressavdelning.

Europafacket företräder 100 fackföreningar som tillsammans har 43 miljoner medlemmar. Det anser att det är högsta prioritet att skydda arbetare och deras familjer från risken för infektion.

I ett mejl till Arbetet Global skriver Europafacket att en massiv stängning i Italien, och kanske även andra länder, är nödvändig.

”Å andra sidan har en sådan stängning inverkan på internationella leveranskedjor. Det blir en leverans-chock som är mycket svår att hantera eftersom företag tvingas avbryta sina verksamheter och inte längre kan betala anställdas löner”, tillägger det.

Ökad osäkerhet skapar minskad konsumtion och det blir då också en ”efterfråge-chock” som förvärrar situationen, varnar Europafacket.

”På grund av detta uppmanar vi myndigheterna att ta en mer samordnad och aktiv roll för att snabbt stötta ekonomier i hela Europa”.

Under tisdagen, 24 mars, planerar de italienska facken att pressa regeringen för fler stängningar för att säkerställa anställdas hälsa.