Trång arbetsmiljö leder till arbetsskador
I Sundsvall riskerar undersköterskor att skada sig för att sängarna står för trångt. Överbelagda sjukhus tvingas betala miljoner i vite för att de bryter mot arbetsmiljöregler, visar Arbetets granskning.
Undersköterskan Ulrika Bredesen visar hur svårt det är att komma åt när en säng står i korridoren. Ibland måste blodtryck tas på en viss arm. Det bästa för ryggen tycker hon är att dra ut sängen från väggen. ”Men man måste kunna komma förbi snabbt i korridoren, det kan komma sjuka patienter.”
ARBETET GRANSKAR. Sundsvalls sjukhus. Det är en januarimorgon vid sjusnåret och …
PLING PLING.
I den bleka sjukhuskorridoren har patient efter patient radats upp i stålsängarna med trägavel.
PLING PLING.
Undersköterskan Ulrika Bredesen tar blodtry…
PLING PLING.
Där gick det igen, larmet. När det är överbelagt går det stup i ett. Genast måste Ulrika Bredesen eller en kollega gå till patienten.
Datorskärmen lyser röd. Programmet Bedlog visar var de lediga sängarna finns. I dag: ingenstans. Då får de sjuka ligga i sjukhusets gångar igen. Eller i ett förråd eller ett behandlingsrum.
Korridorvård. Förrådsvård. För Ulrika Bredesen innebär det flera saker.
Hon får tömma katetrar i korridoren. Hon får sänka rösten för att klara sekretessen.
Hon tvingas vrida, sträcka och huka sig för att kunna ta hand om patienten. Alternativet är att flytta sängen ut från väggen.
Men då är hon i vägen och måste hela tiden hålla koll. Patienttransporter och kollegor måste fram.
För Ulrika Bredesen är det en helt vanlig arbetsdag på Sundsvalls sjukhus.
Ändå har Arbetsmiljöverket gång på gång varit här och sagt att patientsängar inte får stå i korridorer och på trånga ytor.
Hon blänger på ett eluttag nere vid en säng i den långa gången. Skakar på huvudet och skrattar ett ”vad fan ska man göra”-skratt.
Väggkontakten har blivit en symbol för ett nedprioriterat arbetsmiljöproblem. Trots att flera sängviten dömts ut har uttaget skruvats upp för att ge el vid de felaktigt placerade sängarna.
– Du måste kunna komma förbi snabbt i korridorerna. Det kan komma akut sjuka, säger hon.
Överbeläggning
Överbeläggning är när en patient vårdas på en vårdplats som inte uppfyller kraven på fysisk utformning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö. (Källa: Socialstyrelsen )
Därför blir det överbeläggning – argument som lyfts
- Brist på personal, främst på sjuksköterskor. Det gör att färre vårdplatser är ”öppna”.
- Omoderna lokaler som inte är anpassade efter dagens behov.
- För få vårdplatser för behoven på orten.
- En växande och åldrande befolkning.
- Onödiga inläggningar av patienter.
Några våningar upp på fackexpeditionen sitter Kommunals arbetsmiljösamordnare Henriette Eriksson och följer överbeläggningarna på sin skärm.
Hon säger att det av ergonomiska skäl måste finnas tillräckligt mycket plats runt sängarna för att undvika skadliga rörelser.
– Många har ont i nacke och axlar, säger Henriette Eriksson.
Hon får medhåll av fyra undersköterskor några våningar ner. De har alla värk. Ja, svarar de i kör på frågan om Arbetsmiljöverkets regel är viktig.
För tio år sedan knackade Arbetsmiljöverkets inspektörer på hos landets sjukhus. De deltog i en nationell tillsyn. Vårdplatserna hade blivit färre och överbeläggningarna fler.
Signalerna om hur vårdpersonalen drabbades var starka. Trots miljonviten fortsatte problemen.
Myndigheten pekade på det stora antalet arbetsplatsolyckor och arbetsskador bland undersköterskor.
Vitena gällde främst 0,8-metersregeln. Den säger att personalen behöver ha minst så mycket yta vid sängens båda långsidor för att kunna jobba ergonomiskt.
I sin slutrapport från 2012 skriver Arbetsmiljöverket att många i vården får belastningsskador. En vanlig orsak är bristande utrymme.
Sundsvalls sjukhus är den arbetsplats i landet som tagit emot flest besök av Arbetsmiljöverket de senaste fem åren, visar Arbetets datakörning. Många besök gäller sängproblemen.
Flera viten har dömts ut. Ett är på gång.
Arbetsmiljöverket har förbjudit sjukhuset att placera sängar fel – gör de det ändå faller ett vite ut varje gång de bryter mot förbudet. Budskapet från Arbetsmiljöverket är tydligt: vi håller koll på er.
I den åtta år gamla slutrapporten står att det inte längre finns toppar och dalar. Det är topp hela tiden.
Så är problemet löst? På landets sjukhus har överbeläggningarna fortsatt att öka.
I Sundsvall talar det rödblinkande datorprogrammet och elkontakten i sjukhuskorridoren sitt tydliga språk. Liksom undersköterskornas vittnesmål om värk och stress.
Det har blivit lunchtid.
PLING PLING.
Många dagar har undersköterskorna inte tid att sätta sig. De mest stressiga dagarna tystnar patienterna. De förstår.
– En patient i korridoren sade: ”Nu går du och äter”. Då hade jag sprungit runt hela dagen.
Det säger Ulrika Bredesen. Hon och de andra undersköterskorna älskar sitt jobb och trivs med kollegorna. Samtidigt får de offra annat, som fritid och ork. Men som undersköterskor över landet konstaterar om sin hälsa:
Folk blir sjuka. Vad ska vi göra, säga nej? Aldrig.
Svaret är en pusselbit till varför det som ofta går under namnet ”vårdkrisen” lika mycket kan ses som en arbetsmiljökris. När patienter står på kö hamnar arbetsmiljöregler i skymundan, till förmån för hälso- och sjukvårdslagens skrivningar om att vårda de sjukaste.
Som flera fackliga undersköterskor gör klart: Personalen får betala vårdkrisen med sin egen hälsa.
Nästan 90 mil söderut från Sundsvall, i Kristianstad, konstaterar Kommunals huvudskyddsombud Gösta Klinteberg att hälso- och sjukvårdslagen krockar med arbetsmiljöregler där på sjukhusgolvet.
– Vi tar emot patienter på personalens bekostnad, säger han.
På Gösta Klintebergs arbetsplats, centralsjukhuset i Kristianstad, läggs patienter i korridorer, rullstolsförråd och i matsalar. Tre patienter trängs ihop i en sal för två.
Det rapporteras mycket, kanske mest, om krisläget på flera sjukhus i Stockholm.
– Det är väl egentligen bara lite olika grader av hetta i helvetet. Vi har också vår beskärda del av vårdkrisen, säger han.
0,8-metersregeln är inte alltid möjlig att följa, menar presstjänsten på sjukhuset i Kristianstad.
Det är ett av svaren i Arbetets enkät om hur Arbetsmiljöverkets sängkrav efterlevs.
De elva sjukhus med mest överbeläggningar i november 2019 får frågan: har det funnits tillfällen under 2019 då ni inte lyckats leva upp till kravet på 0,8 meter vid sängarnas långsidor?
Fyra av elva sjukhus har ställt sängar för trångt eller i korridorer med långsidan mot väggen. På ytterligare tre sjukhus har fack och arbetsgivare olika bild (se enkät).
Flera svarar att ombyggnationer ska lösa problemet, men byggprojekten drar ibland ut på tiden.
På andra håll följs reglerna på avdelningar, men i stället är akuten överfull. Där gäller nämligen inte sängregeln.
PLING PLING.
”Bästa livsplatsen. Region Halland”. Brevhuvudets budskap står i bjärt kontrast till undersköterskans handskrivna budskap i bilagan till en anmälan till Arbetsmiljöverket.
”Jag är nu fruktansvärt trött på att känna mig just trött”, lyder de första raderna i brevet.
Ergonomen: Därför behövs 0,8 meter runt sängen
• Mindre risk för skador. Om det saknas utrymme för att arbeta på ett bra sätt vid patientsängar ökar risken för besvär och arbetsskador.
• Bättre arbetsställning. När en patientsäng står med ena långsidan mot en vägg, till exempel i en korridor, kan vårdpersonal tvingas böja ryggen framåt mer än vanligt.
• Smidigare flytt av patient. Det behövs plats på båda sidor av sängen för att två medarbetare ska kunna hjälpas åt att flytta patienten vid bäddning eller toabesök.
• Mer plats för rätt utrustning. En anledning till att 0,8-metersregeln inte följs kan vara att det är för många patienter. Då kan det vara svårt att hinna hämta och få plats med rätt arbetsutrustning.
TIPS! Kräv en ordentlig riskbedömning av hur utformningen av lokalerna och tillgången till arbetsutrustning påverkar arbetsmiljön. Brist på arbetsutrymme kan orsaka både värk och stress.
Källa: Charlotte Wåhlin, forskare och ergonom på arbets- och miljömedicin i Linköping.
Ett och ett halvt år efter anmälan har tre fackliga undersköterskor trängt ihop sig vid en högtalartelefon på medicinkliniken på Halmstads sjukhus. De vill berätta att läget är fortsatt illa.
Ett vite på 400 000 kronor väntar om inte arbetsgivaren vidtar åtgärder.
När Arbetet frågar om de har problem med att leva upp till kravet om 0,8 meter kommer samma skratt som frågan möter i Sundsvall.
”Inget händer”-skrattet, ”vad fan ska man göra”-skrattet.
– Vår yrkesstolthet och yrkesheder säger att vi måste vårda. Det går före vår hälsa och arbetsmiljölagar. Samtidigt gräver vi vår egen grav, säger Camilla Carlsson, undersköterska och fackligt aktiv för Kommunal.
Sjukhus runtom i landet har genom åren fått flera viten på grund av sängregeln. Helsingborg – en miljon kronor. Södersjukhuset – 300 000. Södertälje sjukhus – 300 000. Sundsvalls sjukhus – 30 000.
15 år har gått sedan Arbetsmiljöverket förbjöd Helsingborg att placera sängar för trångt eller i korridorer.
”Vi fortsätter enträget att hävda att detta är oacceptabelt”, sade Vårdförbundets ombudsman Janet Parmvi till Helsingborgs Dagblad 2017. Då hade förbundet samlat in 99 tillfällen då korridorvård förekommit.
Och tidigare infört skyddstopp mot sådant arbete. Även sjuksköterskor drabbas av felaktigt placerade sängar.
Ibland är det som att välja mellan pest och kolera. Det konstaterar Helsingborgs sjukhuschef Harald Roos.
Han har fått ett miljonvite på halsen och bestrider summan, men inte att de brutit mot sängregeln.
– Det är fortfarande så att vi inte kan leva upp till de här reglerna. Jag kan inte sticka under stol med det.
För få vårdplatser för behoven är en förklaring. Och bristen på sjuksköterskor gör att patienter inte kan spridas ut för mycket på olika salar – det är för patientosäkert.
PLING PLING.
Några stenkast från Slussenbygget i Stockholm ligger Sveriges kommuner och regioner, SKR.
Agneta Jöhnk ansvarar för arbetsgivarfrågor på SKR. Hon tycker att 0,8-metersregeln är viktig men ibland fyrkantig.
När sängar står på hjul och man lätt kan flytta dem säger Arbetsmiljöverket ändå nej, poängterar hon.
– Det borde de kunna säga okej till.
Enligt henne kan det fungera att i en korridor ha sängar med långsidan mot väggen – om de har hjul. I alla fall ur ett arbetsmiljöperspektiv. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv säger hon att ”det kanske inte är det bästa”.
När undersköterskorna i Sundsvall får höra det skrattar de igen. Och på Arbetsmiljöverket understryker man att personalen inte ständigt ska behöva möblera om för att få en dräglig arbetsmiljö.
I Sundsvall är Kommunals Henriette Eriksson hoppfull om ett projekt som regionen och kommunen startat och där färdigbehandlade patienter snabbare ska komma hem.
Men än finns problemen kvar. Och bilden av hur illa det är ställt på Sundsvalls sjukhus går isär.
Patienter i korridoren är ett undantag, enligt sjukhusdirektören Lena Carlsson. Överläkaren Maria Strandberg förklarar å sin sida att det ”ständigt är ett problem” att leva upp till sängregeln.
– Nä, nu tar vi väl en gruppkram?
Fyra undersköterskor möts i en spontan omfamning. Fotografen vill ha dem på bild och nu fångar han ögonblicket.
Sedan ska Ulrika Bredesen gå hem efter en lång arbetsdag.
PLING PLING.
Ständigt denna signal. En undersköterska berättar om ett utbrott.
Hennes man är för långsam med att få på sig bilbältet. Då låter det som sjukhuslarmet och det gör henne smått tokig.
Så mår undersköterskor på sjukhus
Arbetsorsakade besvär för undersköterskor på vård- och specialavdelning (2018) – andel som uppger att de lider av besvär (procent).
Ryggbesvär de senaste 12 månaderna
Besvär med nacke, axel eller arm
Besvär med höft, bäcken, ben, knä, fötter eller tår
Besvär med fysisk smärta eller värk
Källa: Arbetsmiljöverket/SCB
