Nästa land på tur i Sydamerika att demonstrera mot det politiska systemet är Colombia.

Proteströrelsen ”La movilización 21” samlar studenter, fackföreningar, ursprungsbefolkning och flera yrkesgrupper såsom lärare och konstnärer.

Imorgon, den 21 november, ger de sig ut på landets gator. Missnöjet mot regeringen, som styrt sedan 2018, är stort.

Miljontals colombianer förväntas protestera mot korruption, privatiseringar, pension- och skattereformer liksom låga löner.

Men det handlar inte enbart om sociala reformer.

Befolkningen chockades när det nyligen kom fram att den colombianska militären dödat åtta barn i en bombattack i regionen Caquetá i slutet av augusti.

Målet var ett tillhåll för dissidenter från Farc-gerillan.

Försvarsminister Guillermo Botero fick lämna sin post när det kom fram att åtta barn, mellan 12 och 17 år, dött i attacken.

Frågan som många ställt sig sedan dess är huruvida president Iván Duque kände till om barnen fanns på platsen innan attacken beordrades.

Högerpresidenten Iván Duque Márquez och hans regering kastades in i en djup förtroendekris efter avslöjandet.

Färska opinionsundersökningar visar att närmare 70 procent av invånarna inte längre har förtroende för det styrande partiet Demokratisk Center.

Organisatörer för massdemonstrationerna har uppmanat till fredliga protester men vice presidenten Marta Lucia Ramirez höll nyligen ett tal där hon påpekade att ”många uppmanar till våld”.

Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder för att demonstrationsdagen ska bli så lugn som möjligt.

Bland annat har tolv gränsövergångar mot Ecuador, Peru, Brasilien och Venezuela stängt fram till klockan 05 på fredag morgon.

Lokala borgmästare och guvernörer har möjlighet att också ge bland annat utegångsförbud och förbjuda alkoholkonsumtion.

Dessutom ska landets 250 000 militärer vara tillgängliga om det uppstår oroligheter, rapporterar lokala medier.

I huvudstaden Bogotá har 10 000 poliser kallats in.

Colombias höger- och centerpartier, Liberala partiet, U-partiet och Radikal förändring, har uttryckt stöd för protesterna vilket har tyngt regeringen än mer senaste veckan.

Många hoppades att våldet skulle minska efter fredsavtalet med Farc-gerillan 2016, men så blev det inte.

I stället har antalet mord på människorättsförsvarare ökat och Colombia räknas som ett av världens farligaste länder för arbetare, enligt Världsfacket Ituc.