Undersköterskor: ”Bra att Kommunal driver detta på egen hand”
Undersköterskor välkomnar att Kommunal går sin egen väg, bortom LO:s samordning, i avtalsrörelsen. ”Det gynnar förhoppningsvis våra löneförhandlingar” säger Gunilla Goës i Stockholm.
– Jag tror att det är bra att man bryter LO-samordningen och driver det här på egen hand, säger Fredrik Jarlestål Jensen, undersköterska på Halmstad sjukhus och facklig-politisk samordnare i Kommunals Halmstadsektion.
Kommunal meddelade på tisdagen att man bryter sig ur den samverkan där LO-förbunden brukar ta fram gemensamma krav, samt rätta sig efter en lönenivå som sätts av industrins parter.
Kommunal kommer alltså driva egna krav när kollektivavtalen förhandlas om till våren.
Även Gunilla Goës, undersköterska i hemtjänsten och fackligt förtroendevald i Stockholm, tycker att detta känns bra.
– Det ska väl förhoppningsvis gynna våra kommande löneförhandlingar, säger hon.
Marie Wiberg från Västerås, initiativtagare till undersköterskeupproret, är också positiv:
– Jag tror att Kommunal kan lyckas på egen hand, även fast det är en kvinnodominerad fackförening, att man kanske inte behöver männens stöd hela tiden.
Enligt Kommunal beror beslutet på att man inte fick övriga LO:s stöd för att kräva mer löneökningar till vissa yrkesutbildade grupper.
Förbundets ordförande Tobias Baudin säger i ett pressmeddelande att utbildning måste löna sig även i välfärden.
– Om vi följde LO:s förslag skulle en undersköterska eller en barnskötare få 17 kronor mer i en låglönesatsning, enligt vår beräkning, säger han och konstaterar att man inte kan acceptera det när välfärden har skriande behov av arbetskraft.
Gunilla Goës tycker att det borde synas mer direkt i lönekuvertet när man har gått en yrkesutbildning, nu finns det en fördröjning.
Marie Wiberg konstaterar också att det inte alltid är så stor skillnad mellan undersköterskors och vårdbiträdens löner.
Men de tre undersköterskorna lyfter framför allt arbetsvillkoren som en viktig fråga inför avtalsrörelsen. De tar upp sådant som hur lång tid man har hos en brukare och hur scheman läggs.
– Jag tycker att det viktigaste är arbetsvillkoren, att vi får mer personal. Om vi får 5 000 mer i lön så är vi ändå lika trötta. Mer tid till det sociala livet är mer värt, säger Marie Wiberg och lyfter sänkt heltidsmått som en möjlighet.
Det uppror som hon startat handlar just om arbetsvillkoren, bland annat arbetstider som ger utrymme för ett socialt liv.
I augusti överlämnade hon runt 14 000 namnunderskrifter om detta till socialminister Lena Hallengren (S).