Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Bilarbetarna, som arbetar på General Motors (GM) fabriker i USA, kräver att få en större del av bilföretagets vinster. De har även synpunkter på löneskillnader och utflyttning av tillverkning samt hur framtidens bilar ska tillverkas.

Bilarbetarfacket UAW och GM har den senaste månaden suttit i dagliga förhandlingar om vilka villkor som ska gälla.

Varje dag som arbetarna strejkar beräknas företaget förlora en miljard kronor.

I dag rullar pengarna in i det stora bilföretaget men för tio år sedan var läget annorlunda.

Då gick GM i konkurs och i samband med rekonstruktionen tvingade den dåvarande presidenten Barack Obama att införa lägre löner till nyanställda.

Nu när företaget går med vinst vill facket få tillbaka de villkor de hade innan den ekonomiska krisen som bröt ut för drygt tio år sedan.

Men samtidigt som strejken pågår så har en korruptionsskandal inom facket avslöjats.

En ledare inom facket har gripits och fyra fackliga funktionärer misstänks ha slösat med medlemmarnas pengar som gått till lyxvillor, dyra middagar och golfrundor, uppger Utrikespolitiska institutet i en analys.

Det har dock inte förhindrat att strejken, som drog igång den 16 september, har fått en allt större politisk betydelse.

– I år hör man de demokratiska presidentkandidaterna prata mer om facket än på länge, konstaterar Steven Greenhouse torrt enligt Utrikespolitiska institutet.

Steven Greenhouse bevakade fackföreningsrörelsen i nästan 20 år för tidningen New York Times och har skrivit två böckerThe Big Squeeze och  Beaten Down, Worked Up – som skildrar det amerikanska fackets historia och nutid.

Nästa år är det val i USA och två av Demokraternas kandidater, Bernie Sanders och Elizabeth Warren, har besökt de strejkande bilarbetarna i Detroit.

Steven Greenhouse konstaterar att det amerikanska facket har haft en tuff tid sedan glansdagarna under 1950-talet.

I årtionden efter årtionden har organisationsgraden sjunkit och facken blivit kraftigt försvagade. Den senaste tiden har det dock funnits vissa positiva tecken om att en förändring är på väg.

Anställda på hamburgerkedjor och liknande har organiserat kampanjer för att höja lägsta-lönen till 15 dollar i timmen (cirka 160 kronor).

Kampanjen drog igång redan 2012 men har växt och fått allt större uppmärksamhet, liknande krav ställs av allt fler som jobbar inom låglönebranscher.

Förra året gick även näthandelsföretaget Amazon med på att höja de lägsta lönerna till 15 dollar i timmen.

Framgångarna har stärkt de amerikanska facken som även fått ytterligare dragkraft i och med att en ny lag gjort att IT-anställda fått större möjligheter att organisera sig i Kalifornien.

En ny gallupundersökning visar också att 64 procent av alla amerikaner är positiva till facklig organisering.

Inte sedan 2003 har stödet varit så starkt. Även om flera saker pekar på en facklig ljusning i USA så är andelen fackligt organiserade fortfarande låg.

Endast drygt 10 procent av alla amerikanska löntagare uppges vara fackligt organiserade, enligt arbetsmarknadsdepartementet. I början av 1980-talet var andelen 20 procent.