Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

På tisdag, den 6 november, går de amerikanska väljarna till valurnorna.

Fackförbunden storsatsar för att hjälpa demokraterna vinna tillbaka kontrollen, åtminstone över representanthuset.

Republikanen Donald Trumps seger i presidentvalet har inneburit en kraftig högersväng i arbetsmarknadspolitiken.

En rad regleringar som skyddat arbetstagare har luckrats upp och flera näringslivsvänliga jurister har tillsatts i den mäktiga Arbetsdomstolen, National Labor Relations Board.

Fackens förhoppning är att valet ska leda till fler demokrater i Washington som ska bromsa högergiren. Men samtidigt brottas de med en fortsatt kluven inställning till Trump-regeringen.

– Trump går åt rätt håll i handelspolitiken men han har inte gjort tillräckligt för att höja lönerna och förbättra sjukvården. Antalet åtgärder som vi varit tvungna att kritisera är långt fler än antalet saker som vi stödjer, säger Richard Trumka, ordförande för centralorganisationen AFL-CIO, motsvarande svenska LO.

Fackföreningsrörelsen har denna gång lagt om sin politiska strategi inför mellanårsvalet. I de tidigare valen har  AFL-CIO och de stora förbunden satsat på påkostade kampanjer riktade till den breda allmänheten. De satsningarna slog snett.

– Vi gjorde inte vår hemläxa i form av dörrknackning, telefonsamtal och arbetsplatsbesök. Resultat blev att våra medlemmar inte röstade i samma utsträckning som tidigare, säger Julie Greene, kampanjansvarig på AFL-CIO.

Men inte ens stora valframgångar i mellanårsvalet skulle göra slut på det amerikanska fackens ökenvandring.

Trots att stödet för fackföreningar stiger bland allmänheten är läget mörkt på en rad andra fronter.

En dom från Högsta Domstolen tidigare i år väntas leda till betydande medlemstapp för flera stora fackförbund i den offentliga sektorn. Dessa förbund kommer inte längre kunna ta ut representationsavgifter från icke-medlemmar som de ändå måste representera.

Något som befaras leda till att en del av medlemskåren väljer att lämna facket för att spara pengar.

Det sker i ett läge då bara var tionde löntagare är med i facket, och mer än hälften av fackens medlemmar är offentliganställda.

Många av dessa såsom lärare, socialarbetare, poliser och vårdanställda har, enligt lagen, inte rätt att strejka. De är därför beroende av att politiker – vanligtvis demokrater – för att få igenom förbättrade arbetsvillkor och stoppa nedskärningar.

Experter på arbetsrätt anser också att det krävs långt mer en enskilda lagförändringar för att få upp fackförbunden ur deras nuvarande brygga.

I flera decennier har maktbalansen på den amerikanska arbetsmarknaden stegvis förskjutits till arbetsgivarsidans fördel.

Att ändra den utvecklingen kräver en rad omfattande reformer. Fackförbunden har därför blivit allt mer beroende av demokraterna som de senaste årtiondena inte gjort särskilt mycket för att stoppa utvecklingen.

– Den typiska kandidaten för demokraterna gör rätt uttalanden om fackföreningarna under valkampanjen, men han
eller hon gör det inte till en avgörande stridsfråga, säger Nelson Lichtenstein, historieprofessor vid University of California som länge forskat och skrivit om fackföreningsrörelsen.

Han hävdar att fackliga rättigheter inte är en fråga som prioriteras inom partiet och pekar på att Howard Schultz, den tidigare vd:n för den omstridda kafékedjan Starbucks, offentligt flörtat med en tanken att ge sig in i kampen om platsen som demokraternas presidentkandidat.

Howard Schultz kommer från ett företag som under en längre tid kritiserats för sin behandling av de anställda.

– En sådan kandidatur hade varit otänkbar om fackföreningsfrågan hade samma tyngd inom partiet som
aborträtten och skärpta vapenlagar, fortsätter Nelson Lichtenstein.

Mellanårsvalet i USA

• Mellanårsvalet avgör makten över kongressen i Washington. Kongressen består av två kammare. Den ena kammaren heter representanthuset och där antas federala lagar. Dessutom fattas beslut om riksrätt ska förberedas, vilket kan bli aktuellt mot president Donald Trump. I mellanårsvalet ska samtliga 435 platser i representanthuset omväljas. Den andra kammaren heter senaten. Där sitter 100 företrädare från delstaterna. 35 av dessa platser ska omväljas. Utöver det håller mer än hälften av USA:s delstater guvernörsval.

• Utgången av valet påverkar vilka möjligheter president Donald Trump har att genomdriva sin politik. Om demokraterna vinner försvåras hans möjlighet att driva igenom lagar. Sedan valet 2016 har republikanerna majoriteten i både representanthuset och senaten. Samtidigt har republikanen Donald Trump innehaft presidentposten i Vita Huset.

• Valet kan påverka stora delar av världen. Om maktbalansen i kongressen förändras kan det få effekter på såväl USA:s handels- och flyktingpolitik men även biståndsbudgeten och relationen till FN. Om demokraterna får ett starkare stöd kan det bli svårare att få igenom nedskärningar av biståndet. Eftersom USA har världens största biståndsbudget kan valet få stor betydelse för många länder.