Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

I väntrummet är det enda ljud som hörs skrålandet från en såpopera på väggteven.

Några svettdroppar rinner sakta ner för halsen på en kvinna som oroligt kramar sin handväska i knäet. 33-åriga Joyce Ataro drar handen över den lilla bulan på magen som avslöjar hennes 24 veckor gamla graviditet. Hon har haft ont och fått kraftiga blödningar de senaste veckorna.

Kompisen Lillian Akello är med som stöd och håller Joyce Ataros hand.
– Hon har tvillingar sen innan och kanske är det två stycken på väg igen men något är fel. Hon ska inte ha så här ont. Jag övertalade henne att följa med hit.  Jag är så glad att den här kliniken finns, säger Lillian Akello.

30-åriga Joice Dominike, kanske har livmoderhalscancer. Hon har haft svåra smärtor sedan i somras, men inte vågat sig hit till kliniken förrän nu.

Familjeplaneringskliniken i staden Gulu är det största av hälsocentren som drivs av organisationen Reproductive Health Uganda (RHU). De tar emot patienter från flera distrikt i norra delen av Uganda. Här kan kvinnor få rådgivning och fosterdiagnostik och gratis preventivmedel. Det går även att få behandling för könssjukdomar och undersökning för bröst och livmoderhalscancer.

Många av kvinnorna som kommer hit är flyktingar från grannlandet Sydsudan där det pågår ett inbördeskrig.  Flera har utsatts för grymma gruppvåldtäkter med både könssjukdomar och oönskade graviditeter som följd.

En av de två medicinska råd­givarna på kliniken åker varannan vecka till flyktinglägren i närliggande Adjumani. Våldtagna kvinnor får dagen-efter-piller och antibiotika, innan de slussas vidare för att få psykologisk hjälp och läkarvård.

Joyce Aliferu, medicinsk rådgivare och barnmorska.

Klinikens två sjuksköterskor och barnmorskor jobbar ofta från klockan åtta på morgonen till tio på kvällen. Antalet patienter som söker sig hit ligger på omkring ett tusen i månaden och de medicinska rådgivarna som åker runt i distrikten och flyktinglägren träffar flera tusen till.
– Igår arbetade jag ensam här eftersom min kollega är i flyktinglägret i Adjumani. Då hade jag 90 patienter, säger Joyce Aliferu som är medicinsk rådgivare och barnmorska.

Men de senaste månaderna har Reproductive Health Uganda (RHU) tvingats dra ned på sin verksamhet.
Det är en konsekvens av USA:s förändrade biståndspolitik.

Richard Mugenyi, RHU i Kampala.

Strax efter att Donald Trump tillträdde som amerikansk president stoppade han biståndet till organisationer som jobbar med abortfrågor (den så kallade Global Gag Rule). Om de informerar om abort eller underlättar för kvinnor att ta dagen-efter-piller förlorar klinikerna hälsostödet från USA. I maj i år blev RHU av med sina biståndspengar.
– Det har absolut påverkat vårt arbete. Flera i personalen har förlorat sina jobb. Vi kommer inte att kunna utöka våra projekt och når därmed inte ut till de kvinnor som så väl behöver våra tjänster, säger Richard Mugenyi, koordinator och kommunikatör för RHU i huvudstaden Kampala.

Framför allt är det de lokala screeningprojekten för bröst- och livmoderhalscancer som drabbats, men också kampanjer mot HIV, könssjukdomar och våld i hemmet. Även den vanliga mödravården blir lidande.

Lily Peter har tagot sig till Gulu från staden Biale för att besöka kliniken. Hon har haft smärtor i livmodern och har fått medicin för detta.

Uganda har en hög mödra- och barndödlighet. Framförallt i den norra delen av landet. Varje dag dör 17 mammor och spädbarn i samband med födslar eftersom de inte har tillgång till vård. Under de kommande tre åren underlättas ändå läget för RHU genom att den europiska organisationen She Decides donerar två miljoner kronor per år – Sverige har enligt biståndsminister Isabella Lövin bidragit med 200 miljoner kronor till She Decides.
– Vi är förstås tacksamma för donationerna men läget är ändå tyvärr så att färre kvinnor kommer att få tillgång till våra kliniker och lokala projekt. Det innebär också i förlängningen att fler kommer att göra olagliga och farliga aborter, säger Richard Mugenyi.

I väntrummet i kliniken i Gulu ropas Joyce Ataros namn upp.

Det är hennes tur att få komma in till röntgenläkaren Damdi Odoch som ska göra ett ultraljud. Hon lägger sig på britsen. När han drar ultraljudsgivaren över magen ser hon vad som händer på bildskärmen bredvid. Men det är ett dystert besked Damdi Odoch måste ge till Joyce Ataros. En av hennes tvillingar har dött i magen.
– Det döda fostret kommer antingen att stötas ut eller tas upp av kroppen. Under tiden får du ta det lugnt och inte arbeta hårt fysiskt. Nu får du gå tillbaka och prata med den medicinske rådgivaren igen, säger Damdi Odoch sakligt till Joyce Ataros.

Joyce Ataro har fått komma in till röntgenläkaren Damdi Odoch som ska göra ett ultraljud på hennes mage.

Hon drar ner klänningen över magen och låren och går tillbaka till väntrummet. Damdi Odochs nästa patient har redan kommit in.
Det är 30-åriga Joice Dominike, som kanske har livmoderhalscancer. Hon har haft svåra smärtor sedan i somras, men inte vågat sig hit förrän nu.

Röntgenläkaren Damdi Odoch tycker att han ser tydliga effekter av det indragna amerikanska stödet. Personalen hinner inte med alla patienter och subventionerna på medicinerna, som en del av stödet använts till, är nu borta.
– Medicinerna har gått upp i pris rätt ordentligt. Majoriteten av de som kommer till klinikerna har inte längre råd att köpa dem.

Damdi Odoch hittar en misstänkt knöl i Joice Dominikes underliv och säger att han ska skriva en remiss till sjukhuset åt henne. Hon sitter på britsen och tittar ner i knäet. För många här är cancer lika med en dödsdom.

Om Joice Dominike har cancer kan hon få behandling med cellgifter i Kampala. Men behandlingen och den långa vistelsen i huvudstaden är kostsam.


Ia Wadendal/ frilansjournalist 

Detta är Global Gag Rule

Villkorat bistånd

USA:s munkavleregler (Global Gag Rule) kallas också Mexico City Policy. Regeln innebär att familjeplaneringsorganisationer som tar emot amerikanskt bistånd inte får informera om eller hjälpa till med abort. Det får inte heller informera om eller dela ut preventivmedel. Om så sker blir de av med biståndet.

Republikanerna har infört regeln då de suttit vid makten, medan Demokraterna har tagit bort den. Barack Obama tog bort den 2009 och nu har Donald Trump återinfört den igen, 2017.

USA är världens största bistånds­givare inom hälsoområdet, med runt 90 miljarder  kronor i ”US Global Health Assistence”. Biståndet ska dock minskas kraftigt.

Källor: EngenderHealth, Aidsfonden, HRW