Gatustädare i Perus huvudstad Lima har det redan svårt på arbetsmarknaden.

Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Med en flexiblare arbetsmarknad kan man skapa fler jobb, som i sin tur leder till större ekonomisk tillväxt och ökad välfärd för Perus befolkning.

Så har i alla fall resonemanget gått när reformförslaget PNCP, på svenska ”nationell policy för konkurrenskraft och produktivitet”, skissats fram av landets regering och näringsliv.

Men fackföreningsrörelsen befarar att en flexiblare arbetsmarknad kommer att slå hårt mot arbetare i landet.

– Den nya lagen kommer att göra arbetare till ett prekariat, säger Marvin Largaespada på UNI Americas.

En stor del av arbetet i landet utförs i den informella och oreglerade sektorn, där villkoren är sämre. Enligt siffror från Perus nationella institut för statistik är 71 procent av dessa informella arbetare kvinnor. 7 av 10 arbetare jobbar också med tillfälliga kontrakt och kan enkelt sägas upp.

Nu föreslås alltså att arbetsmarknaden i landet ska bli ännu flexiblare och arbetsgivare få det lättare att säga upp personal. Marvin Largaespada är orolig för att arbetsmarknaden i Peru kommer bli ännu osäkrare – och inte bara för arbetare.

– Stora delar av allmänheten förstår ännu inte följderna av reformen, säger han.

De som stödjer förslaget menar att arbetsmarknadsreformen krävs för att öka företagsamheten i landet, vilket skulle skapa fler jobb och stimulera landets ekonomi. Reformen ses också som ett verktyg för att bekämpa den informella och oreglerade sektorn. Enligt en Ipsos-undersökning stödjer unga peruaner idén om en flexiblare arbetsmarknad.

Men facken tror att ökad produktivitet kommer leda till större exploatering av arbetare och att företag kommer att kunna minska sina kostnader på bekostnad av arbetares rättigheter. Man befarar också en större ekonomisk oro och stress bland allt fler arbetare, när mängden tillfälliga anställningsavtal ökar.

Osäkrare villkor går också emot den peruanska fackföreningsrörelsens devis att arbete är en mänsklig rättighet.

– Med den nya lagen kommer du i princip inte ha rätt till arbete om arbetsgivaren kan ge dig sparken när som helst, säger Marvin Largaespada.

Nu har nationella rådet, som skissat fram reformförslaget, till juni på sig att förbereda en konkret plan för hur det ska implementeras.

Samtidigt sker förändringar som skulle kunna ge en viss grupp arbetare i Peru, väktare i den privata sektorn, något bättre arbetsvillkor. En motion som tagits upp i kongressen handlar om att deras arbetstid på 72 timmar i veckan ska sänkas till 60 timmar i veckan.

Säkerhetsföretaget Securitas ställer sig bakom förslaget och samarbetar med fackföreningen.

– Reformen skulle i praktiken ge våra väktare två dagar ledigt i veckan, säger vd Wilson Gomez Barrios.

Han säger att företaget också vill driva på att förändra normer som enligt honom har gjort Peru till det land i Sydamerika där arbetare får sämst betalt.

– Om vårt land ska kunna bli konkurrenskraftigt kan det inte vara tack vare, som vi uttrycker det i Peru, ”billiga indianer”, säger han.

Torbjörn Jonsson, internationell ombudsman på Fastighets, har sett Securitas fackförening växa sedan förbundets biståndsprojekt tillsammans med Union to Union och UNI Americas startade för fyra år sedan.

– Securitas fackförbund har mognat mycket på fyra år, nu sitter de med VD:n och diskuterar, säger han.

Jorge Satan och Marco Maguino från Securitas fackförbund.

Samtidigt är Securitas ensamt om att stödja reformförslaget bland de privata säkerhetsbolagen i Peru.

Wilson Gomez Barrios är ordförande för en arbetsgivarorganisation bestående av just säkerhetsföretag.

Han har meddelat att Securitas kommer att lämna organisationen eftersom de andra medlemsföretagen är emot en sänkning av väktarnas arbetstid.

– Vi kan inte fortsätta bedriva vår verksamhet bara utifrån ekonomiska intressen, vi måste även styras av våra principer, säger han.

Marco Maguino är ordförande på Securitas fackförbund. Samtidigt som han och resten av medlemmarna är tacksamma för arbetsgivarens stöd, kommer fackförbundet försöka stödja kollegorna på andra säkerhetsföretag.

– Vi måste kämpa för hela säkerhetssektorn och vårt fackförbund kommer försöka mötas med andra fackförbund, säger han.

Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsfolket som tillsammans med Arbetet och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.

Minimilönen låg i Peru

• Minimilönen i Peru är 930 soles per månad, cirka 2 500 svenska kronor. Omvandlat till dollar är minimilönen 284 dollar. Som jämförelse har USA en minimilön på 1 200 dollar i månaden. I Sydamerika ligger Peru på nionde plats i minimilöneligan. I topp ligger Chile med 437 dollar.

• Den informella sektorn utgör 19 procent av den peruanska ekonomin. Över 70 procent av arbetskraften jobbar inom den informella sektorn. Det motsvarar mer än 7,5 miljoner peruaner.

Källa: Newperuvian.com