Svårt att planera livet, låna till en bostad, eller bara få ihop en anständig lön. Tillfälliga anställningar skapar en orimlig otrygghet för de anställda, enligt facket.

När regeringen nu tillsatt den utredning om las som januariavtalet med Centern och Liberalerna utlovat, är de tillfälliga anställningarna en av punkterna som ska utredas.

”Sverige är ett av de länder inom OECD där den arbetsrättsliga skillnaden mellan anställningsformen tillsvidareanställning och tidsbegränsade anställningar är allra störst. Det bör därför skapas en bättre balans i anställningsskyddet för arbetstagare med olika anställningsvillkor” skriver regeringen i uppdraget till utredningen.

Faktum är att vilket skydd och vilka förmåner du har på jobbet till stor del avgörs av hur du är anställd.

De som jobbar på korta kontrakt och blir sjuka mellan kontrakten löper till exempel risk att bli utan ersättning för att de inte räknas som anställda.

Enligt arbetsrättsjuristen Henric Ask vid LO–TCO Rättsskydd råder det ”vilda västern” när det gäller anställningsformer och anställningsvillkor.

Han har stött på en rad varianter som inte stämmer överens med vad lag och avtal kräver. Detta även på arbetsplatser som har kollektivavtal.

– Vid kortare anställningar behövs heller inget skriftligt anställningsavtal, där kan det finnas en muntlig överenskommelse mellan arbetsgivaren och den anställda om vad som ska gälla, säger han.

Henric Ask varnar för tolkningsproblem om det är flera återkommande korta anställningar.

Ska dessa räknas som en sammanhängande anställning eller var och en för sig?

Det har betydelse till exempel för beräkningen av när en visstidsanställning ska omvandlas till en fast anställning. Rätten till a-kassa, villkor vid sjukskrivning, storleken på föräldrapenning och förmåner i avtalsförsäkringar kan också bero på hur lång anställningstiden är.

Stefan Koskinen, förbundsdirektör på Almega, ger rådet till sina medlemsföretag att se anställningen som sammanhängande om någon arbetar tillfälligt en fredag och efterföljande måndag.

– Ur ett arbetsgivarperspektiv vill vi gärna att folk arbetar länge och är lojala, det är då man kvalificerar sig för olika förmåner. Men det måste samtidigt ha rätt proportioner så att det inte blir diskriminering, säger han.

Det finns flera varianter på tillfälliga anställningar, men hälften av alla med tillfälliga jobb har allmän visstidsanställning, enligt SCB. Bland dem har andelen timanställda ökat kraftigt.

LO har krävt att allmän visstid ska tas bort, men något sådant förslag ska regeringens utredning inte lämna. Det står i direktiven att ”nuvarande anställningsformer och de grunder som finns i dag för tidsbegränsade anställningar ska finnas kvar”.

Men det finns sätt att ändå skapa tryggare anställningsformer.

– Ett sätt att göra det på är att företrädesrätten borde tjänas in snabbare. Tid mellan tillfälliga arbetspass borde då också räknas, säger Lenita Granlund, avtalssekreterare för Kommunal.

I de förhandlingar som pågår med arbetsgivarna driver facket också frågan om att visstidsanställda och sjuka ska få samma rätt till omställningsstöd som andra om de måste lämna sina jobb. Det kan handla om betald utbildning och hjälp att finna nya jobb.

Facket kräver också att alla anställda ska få kompetensutveckling för att minska risken att bli uppsagd, och även det är en punkt i regeringens utredning.

Läs om erfarenheter från olika anställningsformer

”Jag måste ha flera jobb för att klara mig” Mahmoud Alkwas, allmän visstid/timanställd

Mahmoud Alkwas har allmän visstidsanställning på timmar som vårdbiträde i Sveg. Han jobbar på ett äldreboende men mest inom hemtjänsten i olika distrikt.

– Jag måste ha flera jobb för att klara mig ekonomiskt, säger Mahmoud Alkwas.
Vid sidan av jobbet utbildar han sig till undersköterska med förhoppning om att lättare kunna få fast anställning på heltid.

Men Mahmoud Alkwas ser också fördelar med att vara anställd på timmar.

– Fördelen är att jag kan jobba hur mycket jag vill, ibland 200 timmar en månad. De skickar förfrågningar till mig och jag behöver bara svara ja eller nej. Jag vill jobba 100 procent och mer än det ibland, men jag kan välja när jag ska jobba, det kan inte en fast anställd göra, säger han.

Nackdelen tycker han är att den som bara jobbar på ett ställe blir mer beroende av att få frågan om de kan jobba. Så kan han också känna.

– Det är svårt att planera livet som timanställd, jag vet inte när jobberbjudanden kommer. Man vill leva, jag har familj med två små barn. Jag gick en gång in på banken för att be om ett banklån, men fick nej för att jag inte har en fast anställning.

”Drömmen är ett jobb med en fastare tillvaro” Spike Wingstedt, allmän visstid

Spike Wingstedt, 19, måste vara snabb när han får ett sms från arbetsgivaren. Annars kanske någon annan hinner före.

– Eftersom jag vill vara redo så försöker jag att inte ha något inplanerat på dagarna. Det påverkar fritiden och kompisrelationerna.

Han har en allmän visstidsanställning på en butik i Hallsberg och är också ungt språkrör för Handels. Eftersom han gått om ett år på gymnasiets transportprogram behöver han ta igen praktiken.

Därför studerar han två veckor heltid per månad. Resten av tiden behöver han jobb.

Osäkerheten gör det svårt att göra det han vill: flytta hemifrån, kunna planera sin vardag och veta att han klarar sina utgifter.

Hur skulle du vilja ha det om du fick bestämma?
– Ett rullande schema där jag har garanterade timmar så att jag får en fast lön som jag vet att jag klarar mig på.
Vilket är ditt drömjobb?
– Jag har inte kommit så långt att jag listat ut det. Men något med en fastare tillvaro.

”Nästan omöjligt att vara sjuk som egenföretagare” Mona Espig, egenföretagare

Målaren Mona Espig står i en lägenhet i Stockholm och river tapeter och bredspacklar. Allt för att få till en bra yta att måla på.

– Jag tycker att det är superpositivt arbetsmässigt i och med att jag har förmånen att ta kunder som jag tycker är bra, säger hon.

När byggkrisen kom kring 2008 var det svårt att få fast jobb och hon ville inte fastna på ett ställe. Först hade hon enskild firma men startade senare aktiebolag där hon är den enda anställda.

Baksidan är att det är ”nästan omöjligt” att vara sjuk. Under de två första veckorna måste hon betala sin egen sjuklön.

– Det kostar helt enkelt för mycket.

För två år sedan fick hon utmattningssyndrom. Anfallen liknade epilepsi och under utredningen fick hon inte köra bil.

Hon kunde få hjälp av Försäkringskassan med taxi till och från jobbet. Men endast om hon åkte till samma adress varje dag.

– Eftersom jag åker runt till olika kunder under en dag fick jag hyra in personal som kunde köra runt mig. Detta innebar en stor utgift i en redan pressad situation.

Och utgifter för telefon, bil och annat finns kvar även när hon är sjuk, betonar hon. Hon har egna försäkringar för pension.

Och försäkring som täcker upp en större del av lönen om hon blir sjuk. Men den träder in först efter tre månaders sjukdom.

– Det är svårt att driva ett mindre företag i Sverige med alla avgifter.

”Svårt att få lån eller teckna hyreskontrakt” Christopher Bäcktorp, säsongsanställd

Christopher Bäcktorp är säsongsanställd med park- och trädgårdsarbete i Göteborg.

– Under vintern var jag vikarie på städsidan. Den 1 Maj är jag tillbaka som säsongsarbetare. Då sköter jag grönområden, rensar rabatter och klipper häckar i ett bostadsområde, säger han.

Christopher Bäcktorp har varit säsongsarbetare sedan 2013. Under de här åren har han antingen fått förlängda dagar på säsongsarbetet eller arbetat inom lokalvård när park- och trädgårdssäsongen är över.

– Fördelen med att vara säsongsanställd är själva jobbet och de härliga kollegorna. Vi är ett gäng som återsamlas varje år även om alla inte arbetar inom samma område, säger Christopher Bäcktorp.

Han tycker att nackdelen med säsongsanställning är att den kan vara för kort.

– I början var min säsongsanställning fem månader, vilket inte räckte för a-kassa, berättar Christopher Bäcktorp.

Nu är hans anställning förlängd till sex månader vilket gör att han kvalificerar sig för a-kasseersättning.

– En annan nackdel med att vara säsongsanställd är det kan vara svårt att få lån eller teckna hyreskontrakt, säger han.

Arbetsgivaren har erbjudit honom fast jobb, som han tackade nej till.

– Det är lätt att bli för bekväm med att ha ett sådant här jobb som man trivs med. Risken är att jag blir kvar. Men jag vill plugga vidare och mitt mål är att bli polis, säger Christopher Bäcktorp.

”Olika regler för svenskar och rumäner” Filip Andronic, utstationerad

I sex säsonger, från sommar till vinter, jobbade Filip Andronic med skogsröjning för ett svenskt företag i Sverige.

Nu bor han i Tyskland med sin familj och har fått arbete som lastbilschaufför.

Han tycker att det är svårt att ha full koll på vilka rättigheter han har i de olika länderna.

– Jag var hemma en vecka för jag hade 39 graders feber. Men jag fick inga pengar, säger han om sjukdomstiden i Sverige och konstaterar att olika regler verkar gälla om man kommer från Sverige eller från Rumänien.

När Filip Andronic jobbade i skogen behövde rumänerna röja en viss yta per dag för att få ut hela sin lön.

Men de svenskar som jobbade hade inte samma krav, berättar han.

– När det regnade gick de och satte sig i bilen. Vi jobbade på.

Han tror att han kan få pension i Rumänien om han bestämmer sig för att flytta hem igen. Men han har ju också betalat skatt i Sverige.

Ja, hur funkar det då?
– Jag vet inte.

”Det känns som om jag är anställd hos Scania” Anna-Frida Benzler, bemanningsanställd

Anna-Frida Benzler, 27, fick nyligen sitt första, fasta jobb.

Hon är bemanningsanställd på Randstad men på dagarna kontrollerar hon lastbilsdelar på Scania i Södertälje.

Hon jobbar med QA, som står för Quality assurance på engelska. På svenska blir det kvalitetssäkring.

– Jag kontrollerar artiklar som kommer in från leverantören så det inte är några repor eller skador på materialet innan det förs vidare till montören som ska montera.

För henne känns det som att hon är anställd hos Scania, berättar hon. Hon blir inbjuden till jobbmöten och käkar lunch med kollegorna.

– Så det är rätt bra, konstaterar hon.

Anna-Frida Benzler hade först sex månaders provanställning, sen fick hon en tillsvidaretjänst.

Hon tycker inte att det är svårt att hålla koll på vad som gäller om hon skulle bli sjuk eller arbetslös framöver.

– Det är väl ingen direkt skillnad på att vara anställd hos ett bemanningsbolag och att jobba direkt för företaget som hyr in henne, anser hon.

Tillfälligt anställda

Granskningen av villkoren för tillfälligt anställda är ett samarbete mellan Kommunalarbetaren och Arbetet som båda ingår i LO Mediehus.