Centerpartiets partistyrelse och riksdagsgrupp har landat i ett beslut att den överenskommelse som nu finns på bordet mellan S, C, MP och L ska antas för partirådet under lördagen.

– Detta är inte den lösning som Centerpartiet ville se, men det är den bästa just nu, säger Annie Lööf (C) på presskonferensen.

Det betyder att partiet kan släppa fram Stefan Löfven (S) som statsminister och att man inleder ett budgetsamarbete.

– Det är en förutsättning att alla partier kan säga ja till utkastet för att vi ska trycka på gult i statsministeromröstningen, fortsätter hon.

Stefan Löfven (S) kommenterar beskedet i ett skriftligt uttalande till TT:

”De samtal som förts mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet har resulterat i ett utkast till överenskommelse för att ta ansvar för Sverige. Nu pågår demokratiska processer inom partierna inför att samtliga partiledare ska samtala med talmannen på måndag. Vi socialdemokrater anser att en överenskommelse mellan våra partier skulle värna demokratin och skulle ta Sverige framåt genom att genomföra nödvändiga reformer”.

LO kommenterar på Twitter: Uppgörelsen innehåller förslag som inte gynnar våra medlemmar. Det är dock bra att vi får en S-ledd regering. Med uppgörelsen kan parterna komma överens och hålla politikerna borta från arbetsrätten. Vi kommer aldrig att kompromissa bort våra medlemmars rätt till trygga jobb, skriver man.

Såväl LO som Svenskt Näringsliv har avböjt när Arbetet bett dem kommentera överenskommelsen i dag. LO:s styrelse samlas till ett extrainsatt möte i morgon, lördag.

Daniel Suhonen, chef för det fackliga idéinstitutet Katalys, är starkt kritisk:

– Det här är näst intill en katastrof. För Socialdemokraterna är överenskommelsen otroligt dålig. De har gått med på slopad värnskatt, stopp för reglering av vinster i välfärden, slopade krav på kollektivavtal för etableringsjobb och nystartsjobb… och fått en halv familjevecka.

– Skattesänkningarna i uppgörelsen är konkreta. Men jag hittar ingenting konkret som skulle öka jämlikheten.

Enligt utkastet till den överenskommelse som S, MP, C och L har gjort man gjort en lång skrivelse om arbetsrätten, en fråga som tidigare S och C har haft problem att komma överens om.

I överenskommelsen står att Las ska ändras genom ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna.”

En utredning ska tillsättas, som utöver turordningsreglerna, också ska lägga förslag om som innebär lägre kostnader vid uppsägningar för företagen, särskilt mindre företag, ”samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls.”

Men arbetsmarknadens parter får samtidigt en chans att reformera arbetsrätten som ger ökad flexibilitet. Om de når en överenskommelse kring detta blir det även regeringens förslag. Annars är det utredningsförslaget som gäller.

Utredningen tillsätts i april 2019 och förändringarna i Las ska genomföras 2021.

TCO:s samhällspolitiske chef Samuel Engblom:

”Om det stämmer att man gjort upp om att försöka hota parterna till en uppgörelse är det mycket allvarligt. Att ändra turordningsreglerna löser inte något viktigt problem på den svenska arbetsmarknaden men öppnar upp för godtycke och underminerar viktiga kollektivavtal om trygghet för den som blir av med jobbet”, skriver han på Twitter.

– Ska parterna nå fram till en överenskommelse behövs ett yttre hot, säger Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe till Arbetet.

– Men det hotet måste vara så konkret och obehagligt att parterna vill reformera las i sin helhet. Jag är inte intresserad av att bara turordningsreglerna förändras. Det som framför allt skapar ovilja hos arbetsgivare att anställa är svårigheterna att säga upp av personliga skäl – att avgöra när bristande prestation eller samarbetsproblem räcker för att utgöra saklig grund för uppsägning.

C och L ser även ut att ha gått segrande ur striden om Arbetsförmedlingens framtid. I överenskommelsen konstateras att myndigheten ska reformeras ”i grunden”.

Arbetsförmedlingen kommer då finnas kvar, men bara med myndighetsansvar för kontroll av arbetssökande och av fristående aktörer, arbetsmarknadspolitisk bedömning, digital infrastruktur och statistik och analys.

Själva arbetsförmedlandet, matchning och att rusta de arbetssökande, ska i stället fullt ut göras av fristående aktörer.

Även a-kassan ska reformeras i linje med den danska så kallade flexicuritymodellen.

I överenskommelsen konstateras att fler ska omfattas av arbetslöshetsförsäkringen, som ska baseras på inkomst och trappas ner för att till slut fasas ut i takt med arbetslöshetens längd.

Samtidigt ska möjligheterna till omställning förstärkas.

Bland annat genom att Kunskapslyftet byggs ut, inklusive högskola, yrkeshögskola, vuxenutbildning och yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Även möjligheten att vidareutbilda sig eller omskola sig högre upp i åldrarna utökas.

Etableringsjobb, som ska hjälpa nyanlända och långtidsarbetslösa in på arbetsmarknaden, ska införas i den form som fack och arbetsgivare kom överens om hösten 2017. Med ett viktigt undantag: Etableringsjobb ska få användas även i företag utan kollektivavtal, samt i bemanningsföretag.

– Det är oerhört viktigt att etableringsjobben blir av, säger Teknikföretagens Anders Weihe. Men nu kommer det troligen att dröja till halvårsskiftet 2020. Risken är att vi då är i en lågkonjunktur och att etableringsjobben kommer för sent.

– Att företag utan kollektivavtal ska omfattas gör att vi slipper problem med EU-regler, som annars varit ett hinder. Samtidigt inser jag att det här blir svårt för LO att acceptera.

En poäng med subventionerade anställningar som parterna står bakom är att de kan göras enkla och obyråkratiska: Behovet av kontroll från myndigheternas sida minskar när det finns kollektivavtal på arbetsplatsen. Om särskilda spärrar mot missbruk måste skapas för de företag som saknar kollektivavtal, så ökar byråkratin, resonerar Anders Weihe.

Socialdemokraterna har i överenskommelsen fått gehör för sin så kallade familjevecka som lanserades i valrörelsen.

Föräldrar till barn mellan 4 och 16 år som arbetar får tre lediga dagar (sex lediga dagar för en ensamstående förälder) inom ramen för föräldraförsäkringen var som de kan ta ut när barnen inte kan vara i skolan på grund av lov, planeringsdagar och liknande.

I valrörelsen rörde det sig dock om fem dagar, men överenskommelsen pekar på att detta kan byggas ut till fler dagar senare.

Läs utkastet till hela överenskommelsen här.