Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

I lördags samlades minst 10 000 i Budapest, rapporterar nyhetsbyrån AP, för att protestera mot två nya lagar som anses föra landet i en mer auktoritär riktning.

Det ena lagen etablerar ett separat domstolssystem för att hantera frågor om exempelvis fri- och rättigheter, med domare som utses direkt av regeringen.

Den andra och mest uppmärksammade ger arbetsgivare rätt att kräva 400 övertidstimmar per anställd och år, mot dagens 250.

Regeringen har motiverat lagändringen med att landet lider av arbetskraftsbrist.

Motståndarna har i stället brännmärkt den som en ”slavlag”.

Och nu kräverlandets största centralorganisation MaSZSZ, med runt en halv miljon medlemmar, förhandlingar med premiärminister Viktor Orbáns högerpopulistiska regering.

MaSZSZ menar att övertidslagen stiftades ”utan föregående samråd med arbetsmarknadens parter via trepartsstrukturerna” samt att den strider mot EU:s arbetstidsdirektiv. Och om förhandlingsinviten ignoreras hotar centralorganisationen med generalstrejk den 19 januari.

– Regeringen har övergivit oss. Landet måste lägga ner arbetet, på samma tid på samma dag, säger generalsekreteraren László Kordás enligt AP.

I ett uttalande kommenterar regeringens talesperson István Hollik inte fackets krav, men upprepar påståendet att mångmiljardären George Soros finansierar protesterna.

Ungerskfödde Soros, en skarp kritiker av utvecklingen i sitt ursprungsland, har länge varit en måltavla för Orbánregeringen. När landet förra sommaren gjorde det straffbart att hjälpa migranter som korsat gränsen illegalt kallades initiativet ”Stoppa Soros-lagen”.

– Ungern är under attack för att vi står emot hela den invandringsvänliga politiken och, dessutom, har vi fler och fler allierade i den här frågan, säger Hollik enligt AP.

Detta gäller protesterna

Protesterna i Budapest är en reaktion på två separata politiska beslut, som bägge ses som steg mot ett mer auktoritärt styre.

Det ena beslutet är en lag som etablerar ett slags parallellt domstolssystem för att hantera frågor om ”offentlig förvaltning”. Detta inkluderar vallagen, korruptionsfrågor och fri- och rättigheter som exempelvis mötesfrihet. Att domarna ska utses direkt av justitieministern urholkar enligt kritiker domstolsväsendets oberoende.

Det andra är den så kallade slavlagen som ger arbetsgivare rätt att kräva 400 övertidstimmar per anställd och år, jämfört med dagens 250. Arbetsgivare får också tre år på sig att ersätta de anställda för övertiden, mot 12 månader i dag.

Bakgrunden till lagen är att motverka arbetskraftsbristen i landet.

Övertidslagen trädde i kraft den 1 januari.

Källa: Arbetet Global