Sedan länge har gruvarbetare, stålverksarbetare och ytterligare några grupper bättre tjänstepension än andra arbetare.

Men de är inte längre ensamma. 2013 slöt facken inom industrin avtal om så kallad deltidspension. Den anställde får extra pensionspengar, som kan användas för att gå ner i arbetstid efter 60 år – eller för att höja pensionen.

Allt fler följer efter. Utvecklingen drivs av oron för att den allmänna pensionen inte ska räcka.

Och nu är det inte bara högavlönade, ”starka” grupper som bygger på sin tjänstepension, visar Arbetets genomgång av pensionsvillkoren i samtliga LO-förbund och de största TCO-förbunden.

I avtalsrörelsen 2017 avstod även brevbärare, butiksbiträden och lagerarbetare från löneökningar till förmån för höjda pensionsinbetalningar.

– Kan vi avstå från att sätta av mer till pensionen? Kan vi stå för det inför dem som nu är i 20-årsåldern? frågar sig Per Persson, avtalssekreterare i Hotell – och restaurangfacket, som ännu inte har satsat på förstärkt tjänstepension.

Inom IF Metall finns nu kompletterande tjänstepension i någon form på alla avtalsområden utom Samhall. Också inom Pappers och Livs tjänar alla medlemmar in extra pensionspremier, liksom alla Seko-medlemmar utom sjömän som omfattats av Storsjöavtalet.

Det är i mansdominerad verksamhet man förstärker tjänstepensionerna. Redan ojämställda pensioner blir mer ojämställda

Annika Strandhäll (S)

99,6 procent av medlemmarna i Unionen omfattas av flexpension, som är ett tjänstemännens ord för deltidspension. Undantagen är främst hockey- och fotbollsspelare på elitnivå.

Statligt anställda har sedan 2016 en motsvarighet som kallas ålderspension flex.

– Vi fick 1,5 procentenheter extra avsättning, så vi ligger bra till jämfört med privat sektor. Men frågan är om det räcker på sikt, säger Åsa Erba Stenhammar, förhandlingsledare vid Offentliganställdas förhandlingsråd, ORF.

Samtidigt har stora grupper bara sin ”vanliga” tjänstepension. Det gäller i princip alla kommun- och landstingsanställda, liksom alla medlemmar i Fastighets och nästan alla inom Transport och Hotell- och restaurangfacket.

Undantagen är flygtekniker respektive anställda på Ikeas restauranger.

I exemplen här nedan får kocken lägst pension. Det beror på att privatanställda arbetare börjar tjäna in tjänstepension först från 25 års ålder.

Kommun- och landstingsanställda – som undersköterskan i exemplet – har samma pensionspremie som de privatanställda arbetarna, alltså 4,5 procent, men de tjänar in tjänstepension redan från första arbetsdagen.

De pensionspremier som tjänas in tidigt i livet hinner ge avkastning i många år.

Slaktaren i exemplet har – liksom alla medlemmar i Livs – både deltidspension och ett så kallat arbetstidskonto. Insättningen på arbetstidskontot, 2,64 procent av lönen, väljer slaktaren att ta ut som pensionspremier (den kan även tas ut som ledig tid eller pengar).

För gruvarbetaren betalar arbetsgivaren 4,5 procent till den ”vanliga” Avtalspension SAF-LO plus 4,5 procent i så kallad livsarbetstidspremie – totalt alltså 9,0 procent.

Så höga pensionspremier har även arbetare i kemisk industri (om de använder sin ”arbetstidsbank” till pension), medan stålverksarbetare har 8,7 procent (som höjs till 9,0 procent 2019).

Alla förbund som har deltids- eller flexpension siktar på att höja premien i kommande avtalsrörelser.

– Vi har inte slagit fast något mål, men jag anser att vi bör komma upp i 4–4,5 procent, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Utvecklingen oroar socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S).

– Det är i mansdominerad verksamhet man förstärker tjänstepensionerna. Redan ojämställda pensioner blir mer ojämställda.

4 arbetare och deras tjänstepension

De fyra arbetarna antas alla ha 30 000 kronor i månadslön. Den allmänna pensionen blir därmed lika för alla: 13 579 kronor i månaden. Hela skillnaden i pension beror på olika tjänstepensionsvillkor. Prognosen är gjord med antagande om fasta priser och löner, för att pensionen ska gå att sätta i relation till dagens löneläge. Avkastningen på pensionskapitalet antas bli 3 procent årligen.

Beräkningarna är gjorda av Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef vid FTF, Facket för försäkring och finans.

Så läser du staplarna intill teckningarna

Gruvarbetare

• Tjänstepensionsavtal: Avtalspension SAF-LO (tjänas in från 25 års ålder, pensionspremie 4,5 procent). Dessutom livsarbetstidspremie (tjänas in från 19 års ålder, pensionspremie 4,5 procent).
• Tjänstepension: 14 439 kronor.
• Total pension: 28 018 kronor.
• Pension som andel av lön: 93 procent.
• Tjänstepensionens andel av total pension: 51,5 procent.

Slaktare

• Tjänstepensionsavtal: Avtalspension SAF-LO (tjänas in från 25 års ålder, pensionspremie 4,5 procent). Dessutom deltidspension (tjänas in från 19 års ålder, pensionspremie 1,2 procent från och med 2019) samt arbetstidskonto som han väljer att använda för pension (tjänas in från 19 års ålder, pensionspremie 2,64 procent).
• Tjänstepension: 10 983 kronor.
• Total pension: 24 562 kronor.
• Pension som andel av lön: 82 procent.
• Tjänstepensionens andel av total pension: 44,7 procent.

Undersköterska

• Tjänstepensionsavtal: AKAP-KL (tjänas in från 19 års ålder, pensionspremie 4,5 procent).
• Tjänstepension: 6 770 kronor.
• Total pension: 20 349 kronor.
• Pension som andel av lön: 68 procent.
• Tjänstepensionens andel av total pension: 33,3 procent.

Kock

• Tjänstepensionsavtal: Avtalspension SAF-LO (tjänas in från 25 års ålder, pensionspremie 4,5 procent).
• Tjänstepension: 5 085 kronor /månad.
• Total pension: 18 664 kronor/månad.
• Pension som andel av lön: 62 procent.
• Tjänstepensionens andel av total pension: 27,2 procent.

FOTNOT: I verkligheten är genomsnittlig lön inklusive OB och liknande tillägg för en kock 26 400 kronor per månad, för en undersköterska på äldreboende 28 600 kronor, för en slaktare 28 400 kronor och för en gruvarbetare 40 900 kronor. Vid 65 års ålder har då kocken 17 100 kronor i månaden i sammanlagd pension, undersköterskan 19 460 kronor, slaktaren 23 350 kronor och gruvarbetaren 33 397 kronor.