Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Hur ska vi satsa våra 30 miljarder kronor varje år?

Kyrkan har hundratals miljoner medlemmar och stora resurser. Just nu håller ett av världens största biståndsnätverk ACT-alliansen sin generalförsamling i Uppsala.

Svenska kyrkan och Diakonia är två av de drygt 150 protestantiska och ortodoxa organisationerna som tillsammans håller på att mejsla fram en ny strategi för biståndet.

FN:s vice generalsekreterare Amina Mohammed flög till Sverige enkom för att träffa kyrkoledarna och tala om FN:s stora plan för en bättre värld, Agenda 2030.

– Vi behöver skala upp insatserna, sa hon.

FN har satt upp 17 konkreta mål som ska leda till en bättre värld år 2030.

Fattigdomen ska utrotas, hälsan, klimatet förbättras och ekonomin och arbetslivet ska bli långsiktigt hållbart.

Stater, företag, fack och andra organisationer, såsom kyrkor, spelar en viktig roll för att förverkliga målen.

Förra året gick FN-chefen António Guterres ut och varnade för att tempot är alldeles för lågt. Målen uppnås inte om det inte satsas mer.

Under ett möte i går, måndag, upprepade vice generalsekreteraren Amina Mohammed varningen.

– Vi behöver större investeringar. I dag är det kanske ett eller två projekt som leder till att 30 – 40 nya skolor byggs i ett land, men vi behöver bygga 4 000 nya skolor, sa hon.

Hon la till att det är viktigt att FN:s plan inte upplevs som en konkurrent till länders enskilda budgetar utan att det snarare handlar om att länder, företag och organisationer gör investeringar som går i linje med de globala FN-målen.

Carin Jämtin säger att det blåser två vindar samtidigt. En ond vind, och en god.

Sidas chef, Carin Jämtin, som också var på mötet, sa att det behövs aktörer utanför biståndsfären som jobbar för att uppnå Agenda 2030.

– Det finns ett enormt behov av investeringar. Även om alla länder skulle leva upp till FN:s biståndsmål på 0,7 procent så skulle det inte räcka.

Men det är en svår balansgång att få fler investeringar samtidigt som enskilda länder har behov av att hålla ihop utbildning och hälsovård så att skillnaderna inte blir för stora.

Carin Jämtin sa att hon just nu är oroad över en sådan utveckling.

– Risken är att länderna just nu underlåter att satsa på utbildning eller hälsa och överlåter det till privata aktörer som endast satsar i vissa delar av landet. Det kan leda till stora skillnader i utbildning mellan olika delar av länderna.

Den växande nationalismen och en misstro mot migranter var en av frågorna som togs upp under generalförsamlingens möte.

Trossamfund runt om i världen har ett stort inflytande i dessa frågor. Spännvidden är stor.

I vissa länder ligger religiösa organisationer nära nationalistiska rörelser.

I Brasilien vann nyligen högerpolitikern Jair Bolsonsaro valet. Bland annat med hjälp av landets frikyrkor.

Han har lovat tuffare tag mot migranter, vill kraftigt minska fackets makt och har lovat att göra stora utrensningar inom oppositionen.

I andra länder, som till exempel Sverige och Danmark, har flera trosbaserade organisationer en helt annan uppfattning och driver demokratiprojekt och talar om mänskliga rättigheter.

FN:s vice generalsekreterare sa att det är många som talar om de som förlorat på globaliseringen men att det just nu sprids en berättelse som inte grundar sig på fakta.

– Migration är inte något dålig, det är något bra sa Amina Mohammed.

– Men vi måste ändå lyssna på dem som är arga. Om vi säger att vi inte ska lämna någon bakom oss så innebär det att alla ska med, att vi inte ska lämna de människor som säger något annat bakom oss. Vi måste förstå rötterna till deras retorik, deras extremism, intolerans och diskriminering. Om vi inte förstår det kommer detta att fortsätta.

– Jag tror att FN:s program kan hjälpa alla och att det får dessa att inse att det är bättre att tillsammans jobba för en bättre värld.

ACT:s generalsekreterare Rudelmar Bueno de Faria efterlyste en migrationsdiskussion som utgår mer ifrån fakta i stället för myter.

– De flesta migranter kommer inte till Europa och stannar i fattigare länder, som Turkiet eller Jordanien.

Sidachefen Carin Jämtin betonade dock att nationalismen visserligen växer i flera länder men att det även finns en annan utveckling som lätt glöms bort.

– Det blåser två vindar samtidigt. Den ena är negativ och nationalistisk. Sedan finns det en mer positiv vind. När befolkningens åsikter mäts i flera europeiska länder kommer det finns en oro för migrationen men en lika stor andel är oroade för att rasismen ökar. Det finns alltså två vindar som blåser och vi måste jobba för att stärka den positiva vinden.

Kyrklig biståndsallians

• ACT – eller Act alliance – är en av världens störst biståndsallians där över 150 protestantiska och ortodoxa kyrkor från hela världen samordnar sitt biståndsarbete. Svenska Kyrkan och Diakonia är två svenska medlemmar.

• De flesta kyrkorna – cirka tre fjärdedelar – finns i det så kallade globala syd, en fjärdedel i det globala nord.

• Generalförsamlingen hålls var fjärde år. Då möts företrädare från organisationerna och beslutar om riktlinjer för kyrkornas biståndsarbete. Detta är den tredje generalförsamlingen som hålls. Gener