Arbetet Global

Få nyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global och Erik Larsson och Linda Flood.

För två år sedan fattade FN beslut om att sätta upp 17 mål för hållbar utveckling, den så kallade Agenda 2030. Tidigare i år kom den första delrapporten om hur arbetet fortskrider. Och FN-chefen António Guterres är inte nöjd med vad som hittills har åstadkommits.

– Målen i Agenda 2030 är medvetet ambitiösa och avsedda att leda till förändring. Ingen ska lämnas i sticket. Men tempot är för lågt och framstegen för små för att målen ska kunna uppnås till 2030. Snabbare och mer inkluderande framsteg krävs, säger han i en offentlig kommentar.

Som exempel nämner Guterres att 767 miljoner människor fortfarande lever i extrem fattigdom. 793 miljoner är dessutom mer eller mindre ständigt hungriga. FN-chefen uppmanar nu regeringar och andra aktörer att öka tempot i reformarbetet.

På ett område går dock flera länder åt rätt håll. Det gäller mål 10 om minskad ojämlikhet.

Av de länder som redovisar data på detta område anger mer än hälften (49 av 83 länder) att den fattigaste andelen av befolkningen haft en högre inkomstutveckling än genomsnittet i landet.

Detta är helt i linje med Agenda 2030.

Men här utmärker sig Sverige negativt. Det framgår av regeringens egen rapport till FN som i huvudsak bygger på Statistiska centralbyråns kartläggning.

SCB har gjort en statistikbaserad analys av Sveriges genomförande av Agenda 2030 och den visar att utvecklingen här hemma går åt fel håll när det gäller mål 10.

Sara Frankl, expert på SCB.

– Vår rapport visar att Sverige ligger bra till jämfört med andra länder, men det är ett par saker som sticker ut. En tydlig trend är inkomstklyftorna i Sverige ökar. Där har vi under lång tid rört oss från FN:s mål om minskad ojämlikhet, säger Sara Frankl som samordnar SCB:s arbete med Agenda 2030.

Enligt mål 10 ska de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst ha en högre inkomsttillväxt än genomsnittet fram till 2030.

SCB konstaterar dock att inkomstspridningen i Sverige tvärtom har ökat de senaste 20 åren. Mellan 2014 och 2015 ökade den disponibla medelinkomsten nästan dubbelt så mycket för de rikaste 60 procenten i samhället (6,0 procent) samtidigt som de fattigaste 40 procenten i Sverige endast fick en inkomstökning på 3,3 procent.

LÄS MER: Fattigdomen lägger ett mörker över tillvaron 

Samtidigt fångar inte SCB in de allra fattigaste i sin statistik.

I rapporten till FN påstår den svenska regeringen att absolut fattigdom inte förekommer i Sverige. Detta är något som fått Sveriges Stadsmissioner att reagera.

I en kartläggning av fattigdomen i Sverige konstaterar stadsmissionerna att en stor majoritet av deras insatser svarar mot människors mest grundläggande behov som mat och kläder.

Lotta Säfström.

Lotta Säfström, ordförande i Sveriges Stadsmissioner skrev nyligen om detta på DN Debatt.

Hon konstaterar att akut och reell fattigdom existerar här och nu, men att offentlig statistik och politisk debatt inte utgår från hur verkligheten ser ut.

Sara Frankl på SCB håller med om att den officiella statistiken inte säger hela sanningen.

– Vi får ofta höra från civilsamhället att det finns många fattiga i Sverige, men att de av olika skäl inte fångas in i vår statistik. Antingen svarar de inte på undersökningar eller så har de inte telefon eller är inte folkbokförda i Sverige. Vi är inte ute på gatorna och frågar som till exempel Stadsmissionen.

Vad gör ni för att rätta till sådana brister?

– Det är ju så med statistik, det är svårt att nå ut i båda ändarna. Det vi kan göra är att lyfta fram att det finns grupper som vi missar. Kanske ska vi samarbeta mer med civilsamhället. Man kan inte lämna folk utanför bara för att de inte syns i statistiken. Agenda 2030 säger ju tydligt att man ska ta med alla grupper, säger Sara Frankl.

SCB-rapporten pekar också ut ett par andra stora utmaningar för Sverige. Det gäller till exempel gäller klimatgasutsläppen och problemen med våld och mobbning i skolan.

Och även om Sverige för flera av målen ligger bra till internationellt sett så kan vi knappast slå oss till ro, betonar Sara Frankl. I stället gäller det att översätta de globala delmålen till en nationell kontext.

– Vi lever till exempel redan upp till många av hälsomålen. När det gäller barn- och mödradödlighet ligger vi långt över målen. Men det innebär inte att man ska nöja sig med det, säger hon.

Bengt Rolfer/frilansjournalist 

 

17 mål för en bättre värld

Agenda 2030 består av 17 globala mål för hållbar utveckling. Den antogs av FN:s generalförsamling i september 2015. Arbetet Global redovisar målen och belyser extra noga de fem mål som väntas få en stor effekt för världens arbetsmarknad.

Mål 1

Världen: Mellan 1999 och 2013 minskade antalet personer i extrem fattigdom med nästan en miljard – från 1,7 miljarder till 767 miljoner. Det motsvarar en minskning av fattigdomen från 28 till 11 procent av världens befolkning.

De sociala trygghetssystemen ligger fortfarande på en låg nivå. Av alla arbetslösa i världen får bara 22 procent någon form av arbetslöshetsunderstöd. 35 procent av barnen och 41 procent av de nyblivna mödrarna täcks av sociala förmåner. 68 procent får ålderspension.

Sverige: Regeringen skriver att absolut fattigdom inte finns i dagens Sverige. Detta har bland annat Sveriges Stadsmissioner invänt emot.

Regeringen medger att fattigdom i bemärkelsen ”låg disponibel inkomst” förekommer i dagens Sverige, främst bland kvinnor över 65 år, ensamstående kvinnor med barn, personer med funktionsnedsättning och personer födda utomlands.

Till utmaningarna hör att minska inkomstklyftorna och öka de disponibla inkomsterna för vissa utsatta grupper, skriver regeringen utan att gå in på hur.

Fotnot: Gränsen för extrem fattigdom bestämdes 2005 till 1,25 US dollar per dag. Tio år senare uppgraderade Världsbanken gränsen till 1,90 US dollar per dag. Dock används fortfarande båda begreppen parallellt.

Mål 2

Mål 3

Mål 4

Världen: Nästan vart tionde barn i grundskoleåldern går inte i skolan. Andelen har legat på samma nivå sedan 2008 efter att tidigare ha sjunkit. Totalt uteblev 263 miljoner elever från skolan 2014.

Skillnaderna mellan länder är stor. Totalt går två av tre barn i förskola året före skolstarten, men i de fattigaste länderna gäller detta bara fyra av tio barn.

I Afrika söder om Sahara saknades elektricitet i tre av fyra skolor. Färre än hälften av skolorna hade tillgång till dricksvatten (2011).

Sverige: Utbildningssystemet är väl utbyggt och mer än 70 procent av den vuxna befolkningen deltar under en tolvmånadersperiod i någon form av utbildning.

Enligt skollagen ska alla ha lika tillgång till utbildning och utbildningen ska vara likvärdig. Så är det dock inte riktigt visar internationella mätningar. Det finns stora skillnader mellan hög- och lågutbildade, liksom mellan flickors och pojkars skolresultat. Till utmaningarna hör därför att öka likvärdigheten, öka lärartätheten, förbättra kvaliteten, höja kunskapsresultaten och att inkludera alla elever utifrån deras behov och förutsättningar.

Mål 5

Världen: En av fem kvinnor i åldern 15 till 49 år har det senaste året utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld av sin partner. En av fyra i åldern 20-24 år gifte sig före 18 års ålder 2015 – en nedgång från en av tre år 2000.

Kvinnorepresentationen i nationella parlament ligger på 23,4 procent. I FN-rapporten betonas att kraftigare ansträngningar krävs – inklusive lagstiftning – för att mål 5 ska kunna uppnås.

Sverige: Sverige uppvisar en vid internationella jämförelser hög grad av jämställdhet. Könsfördelningen i riksdagen är relativt jämn även om andelen kvinnor sjunkit i de två senaste valen. Sysselsättningsgraden för kvinnor är högst inom EU. Dock arbetar kvinnor mer deltid och har lägre lön än män. Kvinnor ägnar sig mer åt obetalt arbete i hemmet.

Utmaningarna är bland annat att få bort skillnaderna i lön och sysselsättningsgrad, att få arbetet i hemmet mer jämnt fördelat och att förebygga och förhindra mäns våld mot kvinnor.

Mål 6

Mål 7

Mål 8

Världen: Tillväxttakten i de minst utvecklade länderna låg på i genomsnitt 4,9 procent mellan 2010 och 2015, vilket är lägre än det uppsatta målet på 7 procent.

Arbetskraftens produktivitet har efter finanskrisen 2008-2009 sjunkit till ett årssnitt på 1,9 procent efter att under perioden 2000-2008 ha legat på 2,9.

Den globala arbetslösheten sjönk från 6,1 procent 2010 till 5,7 procent 2016. Arbetslösheten bland unga är tre gånger högre än bland vuxna.

Antalet barnarbetare i åldern 5 – 17 år sjönk mellan 2000 och 2012 från 246 miljoner till 168 miljoner. Det motsvarar var tionde barn i världen. Hälften av dem jobbar i farlig arbetsmiljö.

Sverige: Regeringen påpekar att Sverige sedan länge arbetar med de delmål som ingår i mål 8. Man nämner också att Sverige är aktivt inom ILO:s Decent Work Agenda och flaggar för det svenska initiativet Global Deal som syftar till att skapa anständiga arbetsvillkor och inkluderande tillväxt.  Utmaningen även i Sverige är att minska skillnaderna och klyftorna på arbetsmarknaden.

Mål 9

Mål 10

Världen: I 49 av de 83 länder som rapporterat data för perioden 2011–2015 hade de fattigaste 40 procenten av befolkningen en högre inkomstutveckling än det nationella genomsnittet, vilket alltså ligger i linje med målet om inkomstutjämning.

Reformer har genomförts för att ge utvecklingsländer högre röstandel i internationella organisationer som till exempel Internationella valutafonden, IMF.

Avgifterna för remittering av pengar till hemlandet ligger på 7 procent i genomsnitt, alltså klart högre än målet på 3 procent. FN-rapporten uppmanar till användning av moderna tekniska lösningar för att få ner dessa kostnader.

Sverige: Samtidigt som hushållens disponibla inkomster har ökat under lång tid så har de ekonomiska klyftorna ökat. Regeringen har därför aviserat en handlingsplan för att före 2030 uppnå högre inkomsttillväxt än det nationella genomsnittet för de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst. Dessutom har regeringen presenterat ett program för minskad segregation.

I det svenska utvecklingssamarbetet är huvudmålet att skapa bättre förutsättningar för människor som lever i fattigdom och förtryck, påpekar regeringen också.

Mål 11

Mål 12

Mål 13

Mål 14

Mål 15

Mål 16

Mål 17

Källor: FN:s globala årsrapport och i den svenska regeringens nationella rapport till FN.

Bengt Rolfer/frilansjournalist