Arbetet Global

Få nyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global och Erik Larsson och Linda Flood.

Under cirka tio år har en särskild enhet på Sida utvecklat nya metoder för samverkan med näringslivet. Vid årsskiftet lades den enheten ned och samverkansmetoderna byggs nu in i Sidas ordinarie verktygslåda för att bekämpa fattigdom. Tiden var mogen för att ta det här steget, menar Lena Ingelstam, chef för Sidas avdelning Partnerskap och Innovation.

– Det är centralt i Sidas uppdrag att samverka med andra aktörer. Näringslivet ska precis som myndigheter, civilsamhället, internationella organisationer och forskarsamhället ses som en möjlig partner i biståndsinsatser.

– Avgörande är att vi genom samverkan kan nå ett bättre resultat.

Beslutet att ”mainstreama” samverkan med näringslivet var ett strategiskt beslut av Sidas ledning 2016, enligt Lena Ingelstam. Dessutom betonade regeringen i sin instruktion till Sida 2015 näringslivets roll i utvecklingssamarbetet.

Frågan är om samverkan med företag är effektivt för att bekämpa fattigdom. Eller om det mest berikar företagen?

Tidigare kunde storföretag som Ericsson, Skanska och ABB glädja sig åt vinster från vägar, kraftverk och skolor som de byggt i utvecklingsländer. Projekt som beställdes och finansierades av Sida. På köpet fick de ofta goda kontakter med ländernas regimer och näringsliv, något som underlättade fortsatt etablering.

Numera byggs det inte lika ofta för Sidapengar. Det bundna biståndet har fasats ut. Dessutom blir företag från Sverige och västvärlden allt oftare utkonkurrerade av kinesiska företag då fattiga länder ska investera i infrastruktur. Det är populärare att samarbeta med kinesiska företag som inte tjafsar om mänskliga rättigheter och demokratiska reformer.

Skiftet inom biståndet orsakade ett muller i den svenska företagsvärlden. Det handlade om många biståndsmiljoner som höll på att försvinna ur kalkylerna.  Förändringen kom med alliansregeringen som tillträdde 2006. För första gången fick Sverige en moderat biståndsminister, Gunilla Carlsson, och hon hade en välvillig inställning till företagande.

Biståndsministern, finansminister Anders Borg, arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv och den nya Sidaledningen mejslade fram en förändrad roll för Sidas samverkan med företagen. De var irriterade över att vänsterkritiker och fackliga debattörer ofta förknippade svenska företag i utvecklingsländer med barnarbete, usla arbetsförhållanden och skandallöner. De såg en annan bild, att svenska företag ligger i framkant då det gäller arbetsmiljö, fackliga rättigheter och miljöhänsyn. Dessutom var svenska företag närvarande i flera fattiga länder.

I den andan formulerades den nya rollen för företagen i biståndet – som partners i kampen mot fattigdom.

Samtidigt pågick en bred diskussion bland internationella biståndsaktörer om att utveckla samarbetet med företag. Det hade blivit allt tydligare att biståndet inte räckte för att bekämpa fattigdomen och stödja bygget av demokratiska samhällen. Företagen – som påverkar jobb, tillväxt och konsumtion – måste involveras mer. Företagens roll betonas också i arbetet med de nya utvecklingsmålen i Agenda 2030.

Sida använder många kanaler för att samarbeta med företag (se faktarutor). Det är svårt att exakt räkna ut hur mycket biståndspengar som går till samverkan med företag. En beräkning av Expertgruppen för biståndsanalys, EBA, visar att Sidas samarbete med den privata sektorn mellan 2011 och 2014 ökade från 0,4 till 1,1 procent av den totala biståndsbudgeten på drygt 40 miljarder kronor.

En del av företagsbiståndet är det som kallas samverkan med näringslivet. Det handlar om en årlig kostnad på cirka 350 miljoner kronor. Störst är projekten med H&M, Ikea, Löfbergs Lila och Tetrapak.

Diakonia och Swedwatch är två organisationer – båda med Sidastöd – som länge granskat hur företag agerar i fattiga länder. De har flera gånger kritiserat svenska företag för inblandning i barnarbete, landgrabbing och korruption. Magnus Walan, policyrådgivare på Diakonia, reser också kritiska frågor om att samverka med företag i biståndet.

– Generellt har det varit svårt att få insyn i hur de olika formerna av företagssamverkan fungerar i praktiken. Företagen är vana vid affärssekretess och bristfällig transparens är ett stort problem.

Även EBA har i en rapport pekat på tydliga brister i bistånd som samordnas med företag, som att det saknas riskanalyser i projekt där det kan förekomma kränkningar av mänskliga rättigheter.

En återkommande kritik är också att det kan uppstå konflikter mellan företagens strävan efter vinst och målet att minska fattigdomen.

Lena Ingelstam är chef för avdelningen för Partnerskap och Innovation på Sida och har varit med och utvecklat de nya verktygen för näringslivssamverkan. Att det kan uppstå intressekonflikter mellan målet för biståndsinsatser och den privata sektorns mål och drivkrafter har Sida insikt om, säger hon.

– Sida hanterar detta genom bedömningsverktyg, riktlinjer och öppenhet. Våra bedömningar och beslut är offentliga, även när vi samarbetar med företag. Det centrala för Sida är att återkommande följa upp att biståndet bidrar till att minska fattigdomen.

Agneta Carleson
Mats Wingborg

Skärmavbild 2017-03-02 kl. 09.52.15

Företagen har gräddfil till Sida – facken hålls utanför

Bistånd ger vinst till bönder – och till storföretag

”Stor risk att biståndet blir ett kommersiellt redskap”

”Svårt att veta om det minskar fattigdom”

H&M: ”Det har varit framgångsrikt”

• Biståndet når 70 miljoner skolbarn