Global

Företagen har gräddfil till Sida – facken hålls utanför

Svenska storföretag ingår i en utvald grupp på Sida som har en gräddfil in till biståndsmyndighetens ledning – men facken hålls utanför.

Den 13 maj 2013 möts en imponerande samling svenska företagsledare på Sidas huvudkontor i Stockholm. Där fanns Karl Johan Persson, vd för H&M, Mikael Olsson, vd för Ikea, Martin Lundstedt, Scania, och ytterligare ett femtontal vd:ar för svenska storföretag samt företrädare för expertorganisationer. De har samlats för att bilda ett biståndsnätverk – Swedish Leadership for Sustainable Development, SLSD.

Initiativet till SLSD kom från Sida, den dåvarande moderata biståndsministern Gunilla Carlsson, ekonomiprofessorn Jeffrey Sachs och svenska telekomjätten Ericsson.

I en video från mötet som finns på Sidas hemsida berättar Michael Treschow – tidigare styrelseordförande i Unilever och ordförande för Svenskt Näringsliv – om ambitionerna med samarbetet.

– Man måste låta näringslivet ta täten i de här frågorna och sedan stötta upp och undanröja hinder, sa han.

Sedan dess har kretsen av vd:ar träffats med Sidachefen som värd en gång om året. Däremellan möts representanter för de medverkande företagen fem till sex gånger per år.

Nätverket har en nyckelroll i Sidas näringslivssamverkan. Det är ett av få Sidaprojekt som har tillgång till ett eget mötesrum på Sida. Organisatoriskt sorterar gruppen under Sidas ledning.

Av Sidas hemsida framgår att nätverket är en viktig mötespunkt med fokus på hållbarhetsfrågor. Vad som avhandlas är dock inte offentligt – aktörsmöten på Sida brukar inte protokollföras. Det är endast en utvald krets företag som ingår.

– Gruppen är inte öppen för alla. Man måste ställa upp på det gemensamma åtagande vi har enats om. Gruppen får inte bli för stor, säger Christina Wedekull, projektledare på Sida för SLSD.

Tung kritik kommer från den samlade svenska fackföreningsrörelsen – LO, TCO och Saco – som inte släpps in. Kopplat till nätverket finns ett antal undergrupper, en av dem arbetar med Decent work, det vill säga schysta arbetsvillkor.

Just det sticker särskilt mycket i ögonen på facken eftersom företagen där diskuterar fackliga rättigheter – utan att facken får medverka.

Erik Andersson, internationell sekreterare på IF Metall, tycker att Sidas inställning är märklig.

– I Sverige har vi en lång erfarenhet av en väl fungerande dialog mellan fack och arbetsgivare som bidragit till att minska fattigdomen och etablera demokratin i vårt land. Men den erfarenheten tar Sida inte alls tillvara.

Christina Wedekull menar dock att kritikerna inte förstått SLSD:s roll.

– För Sida är det viktigt att företagen är med som aktörer i biståndet och att det finns ett forum där de kan diskutera gemensamma utmaningar.

Finns det inte risk att nätverket missar viktiga frågor när facket inte får vara med?
– Jag har svårt att se en sådan risk. Fackliga representanter bjuds in ibland och på lokal nivå samarbetar företagen med ILO och fackliga organisationer, säger hon.

Även flera svenska företag anser att SLSD är ett steg i rätt riktning, däribland Malin Ripa från Volvo som menar att nätverket bidragit till att svenska företag kan samordna sig med Sida.

Agneta Carleson
Mats Wingborg

Statssekreteraren: ”Viktigt att bredda relationerna”

Ulrika Modéer, statssekreterare hos biståndsminister Isabella Lövin, tycker att Sidas näringslivssamverkan har varit viktigt för att bredda relationerna i biståndet.

– Hela svenska samhället – myndigheter, folkrörelser och företag behöver vara involverat. Sedan betonar vi att de projekt som drivs i samverkan med näringslivet ska innehålla verksamhet som är utöver vad företagen skulle ha gjort annars.

Företagen hävdar att det inte är pengarna som är det viktiga utan att biståndet skapar nya kontakter. Är inte det ett skäl att fortsätta samverkan men inte använda biståndspengar?
– Biståndspengarna har behövts för att initiera breddningen av aktörer, det är också en mycket liten andel av biståndsbudgeten som används för samverkan med näringslivet.

Har samverkan med näringslivet bidragit till att minska fattigdomen?
– Ett generellt svar är att samverkan med näringslivet kan vara effektivt. Det är inte min uppgift att uttala mig om konkreta projekt, men bilden är att det både finns lyckade projekt och andra som har varit mindre lyckade.

– Sedan tror jag det är viktigt att också se projekten i ett bredare perspektiv. Samverkan med näringslivet innebär att stimulera och underlätta företagens långsiktiga hållbarhetsarbete. Det får effekter bortom själva biståndsprojekten, säger Ulrika Modeer.

Agneta Carleson
Mats Wingborg