Sidas främsta flaggskepp i samverkan med näringslivet är projekten med H&M, däribland i Kambodja. Projektet går ut på att förbättra relationen mellan arbetare och arbetsgivare på klädfabrikerna. H&M beställer kläder från ett 70-tal leverantörsfabriker i Kambodja. Av dessa har H&M valt ut ett 20-tal fabriker till projektet.

– Det har varit framgångsrikt. Ett resultat är att det slutits tio lokala kollektivavtal, det vill säga uppgörelser mellan fabriksledningarna och fackföreningarna om villkoren på fabriken, säger Jonah Wigerhäll vid H&M:s hållbarhetsavdelning.

Men till skillnad från många andra länder är avtalen bara slutna på lokal nivå, det vill säga ett avtal per fabrik. I avtalen står inte heller något om lönenivåerna.

– Det stämmer att avtalen inte reglerar lönerna, men väl olika former av förmåner. Dessutom arbetar ILO med att kartlägga avtalen, det är en genomgång som snart kommer att vara klar, säger Jonah Wigerhäll.

H&M har involverat IF Metall för att genomföra lokala utbildningar inom projektet. En av dem som föreläst vid flera av utbildningarna är Erik Andersson vid IF Metall. Han är kritisk till att H&M har valt lokala fackklubbar som avtalspartners, eftersom de generellt är mycket svaga.

– Få av dem är med i förbund som tillhör det globala facket IndustriAll. Då är risken stor att klubbarna i realiteten kontrolleras av arbetsgivaren, säger han.

IF Metall har inte deltagit i några uppföljningar av projekten och har därför inte information om vad insatserna har lett till.

Agneta Carleson
Mats Wingborg

4000 nya jobb i Etiopien?

H&M har även initierat ett projekt i Etiopien som Sida stödjer. I Etiopien har dessutom Swedfund investerat 125 miljoner kronor i en av H&M:s leverantörsfabriker. Företaget som äger fabriken kommer från Bangladesh. I utbyte har H&M lovat köpa kläder från fabriken under flera år framöver.

Enligt Swedfunds årsredovisning har stödet lett till att Swedfund, det bangladeshiska företaget, och H&M skapat ”4 000 jobb i Etiopien”.

Skärmavbild 2017-03-02 kl. 09.52.15

Så påverkar storföretagen biståndet

Företagen har gräddfil till Sida – facken hålls utanför

Bistånd ger vinst till bönder – och till storföretag

”Stor risk att biståndet blir ett kommersiellt redskap”

”Svårt att veta om det minskar fattigdom”

Biståndet når 70 miljoner skolbarn