Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Orden är lika kärva som dialekten när tunga företrädare för näringslivet i Nordirland tar emot en grupp utländska journalister i Belfast.

Tanken på att Storbritanniens utträde ur EU ska innebära hinder och gränser, inte minst mot resten av Irland, får de närvarandes ögon att svartna.

– Med kontroller kommer administration. Med administration kommer förseningar. Med förseningar kommer kostnader. Och de kostnaderna måste läggas någonstans, säger Aodhan Connelly från den nordirländska detaljhandelorganisationen NIRC.

– Jag är orolig för att Nordirland inte klarar det här. Vi är redan missgynnade. Vi riskerar att dö en död genom tusen små sår.

Christopher Morrow från Nordirlands handelskammare rabblar siffror.

En tredjedel av medlemmarna har redan sett sjunkande inkomster. En fjärdedel har problem att få tag i arbetskraft. 19 procent har lagt satsningar på is. 18 procent har kraftigt minskat sina satsningar.

Och oron handlar inte bara om ekonomin, utan hela samhället. Osäkerheten om vad brexit ska innebära för fredsavtalet från 1998 ger de närvarande kalla kårar.

– Brexit handlar helt och hållet om att placera gränser och identitetspolitik krasch bang tillbaka in i politiken. Precis det som vi velat få bort genom fredsprocessen, suckar företagskonsulten Conor Houston.

Belfast upplever annars en boom som man inte varit i närheten av under lång tid.

Den stad som länge var synonym med våld, bombdåd och brittisk fattigdom fylls i dag av nya hotell, eleganta restauranger och företag. Fredsprocessen har varit A och O i förändringen — i dag rullar turistbussar förbi de gator där militären förr höll sina pansarfordon.

Det som företagarna framför allt efterlyser är klara besked, så man vet vad man har att förhålla sig till när brexit blir verklighet den 29 mars 2019.

Samtidigt lobbar man hårt för egna förslag på lösningar.

Tina McKenzie, vd för rekryteringsfirman Grafton och ordförande för den lokala småföretagarföreningen, vill göra hela Nordirland till en frihamn och en särskild ekonomisk zon.

– Vi skulle kunna bli västra halvklotets Singapore, hoppas McKenzie.

Hennes pappa satt i fängelse som IRA-medlem under ofärdsåren. Själv är hon engagerad i ett av de mer moderata unionistpartierna och ser sig själv som ett exempel på vad fredsprocessen har medfört.

Och vad som nu står på spel.

– Det här sätter hela den fred och stabilitet som vi och våra barn har fått uppleva de senaste 20 åren på spel.

Conor Houston pratar i sin tur om sin treåriga brorson som han snart ska plocka upp från förskolan.

– Han representerar den första generationen på den här ön som inte har levt i något annat än fred. Låt det inte sluta här.

Wiktor Nummelin/TT

Nordirland och brexit

Nordirland ingår som en av huvuddelarna i Förenade kungariket (United Kingdom) och består av sex av de nio grevskapen i provinsen Ulster. Området är stort som Hälsingland och har 1,8 miljoner invånare, varav cirka 350 000 i huvudstaden Belfast. Nordirland gick in i EU med resten av Storbritannien 1973, men använder fortsättningsvis det brittiska pundet som valuta.

I folkomröstningen 2016 om Storbritanniens medlemskap i EU röstade 56 procent av nordirländarna för att stanna kvar i EU. Samtidigt var valdeltagandet lågt, endast 63 procent, främst förklarat av att många som i första hand ser sig som irländare snarare än britter valde att strunta i omröstningen. Nya mätningar har visat att omkring 70 procent av nordirländarna skulle rösta för att stanna kvar i EU om en ny folkomröstning hålls i dag.