Ledigt i upp till ett år för kompetensutveckling eller omskolning, med ersättning på a-kassenivå, är grunden i förslaget om att införa utvecklingsledighet, vilket Arbetet tidigare berättat om.

Att det finns ett behov av ökad kompetensutveckling och omställning håller arbetsmarknadens parter med om, men de sågar ändå förslaget om utvecklingsledighet.

Redan när förslaget presenterades i mars var reaktionerna negativa och kritiken har inte avtagit när parterna nu lämnat sina remissvar till regeringen.

LO är kritiskt till att förslaget bara gynnar dem som är väl förankrade på arbetsmarknaden och har fasta heltidsanställningar.

”En kompetensutvecklingsmodell för sysselsatta måste innefatta även grupper som inte är fullt ut etablerade på arbetsmarknaden i form av deltidsarbetande och tidsbegränsat anställda” skriver LO i remissvaret.

LO anser också att ersättningen är för låg vilket leder till att många arbetare inte har råd att ta utvecklingsledigt. Det gäller inte minst i kvinnodominerade yrken i offentlig sektor, där många också arbetar deltid.

Även Jämställdhetsmyndigheten oroas över detta i sitt remissvar.

”I praktiken kan det leda till att kvinnor som skulle kunna gynnas av insatsen inte kan delta på grund av den låga ersättningen. En sådan konsekvens ligger inte i linje med de jämställdhetspolitiska målen” skriver myndigheten som dock inte avstyrker förslaget i sin helhet.

Både LO, TCO och Saco är också negativa till att utvecklingsledighet bara ska vara möjligt om arbetsgivaren ger tillåtelse.

Det innebär att arbetsgivarna får en slags veto som kommer att förhindra möjligheten till omskolning, befarar facken.

De är också oroliga för att arbetsgivarna kommer att ta mindre ansvar för kompetensutveckling om förslaget införs.

” Gränsen för var arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling går i förhållande till vad utvecklingsledigheten kan innehålla är alldeles för oklar. Risken är att arbetsgivarens ansvar minskar och att individen tvingas ta ett större ansvar för att initiera omställning och kompetensutveckling” skriver Saco.

Även arbetsgivarorganisationerna är skeptiska. Svenskt Näringsliv tror inte att förslaget löser bristen på kompetens som många arbetsgivare vittnar om när det vill anställa personal.

”Eftersom alla utbildningar ska ge möjlighet till ledighet finns det ingen koppling mellan det kompetensbehov som den aktuella verksamheten har och ledigheten” skriver organisationen.

Inte heller Sveriges kommuner och landsting, SKL, tror att förslaget med ledighet för kompetensutveckling löser bristen på kompetens och arbetskraft framöver.

”Välfärdens utmaningar bör mötas med ökad närvaro på arbetsplatserna, inte tvärtom” skriver SKL som också, liksom Arbetsgivarverket påpekar att parterna redan har system för omställning som fungerar och som i stället kan utvecklas mer.

Samtliga centralorganisationer för fack och arbetsgivare som inkommit med remissvar avstyrker därmed förslaget om utvecklingsledighet.

Läs utredningen och samtliga remissvar här