Anställda ska, om arbetsgivaren godkänner det, kunna vara lediga på heltid från jobbet i mellan tre och tolv månader för att bredda eller fördjupa sin kompetens, enligt ett förslag som en statlig utredning presenterade i dag.

Ledigheten, som kallas utvecklingsledighet, ger samtidigt en arbetslös jobb som vikarie. Den som är ledig ska få statlig ersättning på samma nivå som a-kassan.

Satsning på omställning och kompetensutveckling välkomnas från fackligt håll, men inte själva förslaget så som det är utformat.

– Det är ett bra initiativ att stötta arbetstagarnas möjlighet till omställning och kompetensutveckling, för det finns ett stort sådant behov, men med det sagt är det mycket som det här förslaget saknar, säger Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande.

Till att börja med riktar förslaget enbart in sig på dem som är väl etablerade på arbetsmarknaden. Therese Guovelin säger att det finns runt 700 000 på arbetsmarknaden som inte har tillsvidareanställningar på heltid, och som förslaget helt missar.

– Jag talar om alla dem som har visstidsanställningar och arbete på deltid och som ingen egentligen satsar på idag. De behöver också kompetensutveckling och stöd för omställning.

LO vill också se en tydligare rättighet för arbetstagarna så att kompetensutvecklingen inte blir en fråga om godtycke och god vilja från arbetsgivarnas sida. Arbetstagarna borde också ha rätt att avbryta ledigheten, vilket saknas i förslaget.

– Sedan måste också ersättningen vara tillräckligt hög för att det ska gå att försörja sig under tiden som kompetensutvecklingen pågår, säger Therese Guovelin.

Även Akademikerförbundet SSR varnar för att ersättningen i nivå med a-kassan är för låg för att alla ska kunna utnyttja utvecklingsledigheten.  Förbundet ser ändå förslaget som ett steg i rätt riktning och välkomnar främst möjligheten för utlandsutbildade att validera sin kompentens och ha praktik för att sedan kunna ta ett jobb som de är utbildade för.

– Ett av de största problemen på svensk arbetsmarknad är att hundratusentals välutbildade akademiker har jobb som inte kräver högre utbildning. Om de i stället matchades mot alla bristyrken som kräver högre utbildning så lämnar de plats åt jobbsökande med kortare utbildning, säger förbundsordförande Heike Erkers i en kommentar till förslaget.

TCO efterlyser istället större flexibilitet och möjlighet att studera på deltid istället för utvecklingsledighet på heltid. En undersökning som TCO genomfört visar att det är vanligare att tjänstemän vill ha möjlighet att kombinera arbete och studier på deltid än att de vill studera på heltid.

– Vad som behövs är i stället kursutbud och studiefinansiering som gör det praktiskt möjligt att läsa på deltid, distans eller i kortare heltidsmoduler inom högskolan och yrkeshögskolan, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef, TCO.

 

Inte heller Svensk Näringsliv ser positivt på förslaget så som det är utformat.

– Vi uppfattar det som dyrt och ineffektiv som arbetsmarknadsåtgärd och vi tror inte att det påverkar kompetensbristen som arbetsgivarna ser i någon nämnvärd omfattning, säger Niklas Beckman, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.

Han tillägger att förslaget har stora likheter med det tidigare friåret och hänvisar till utvärderingar som inte visa särskilt positiva resultat av det.

Att det den här gången ställs krav på kompetensutveckling gör det förvisso bättre än friåret, men inte bra nog, säger han.

– Man skulle få större effekt av pengarna vid satsningar som riktade sig direkt mot utbildning och som företag får del av för att täcka de kompetensbehov de ser.