Tanken med utvecklingsledigheten är att ge människor som befunnit sig i arbetslivet i minst tio år möjlighet att antingen fördjupa sina kompetenser inom sitt yrke eller helt byta bana och omskola sig.

– Det finns många som känner att de kört fast och inte utvecklas på sitt arbete. De kanske vill prova något nytt, men har slut på studiemedel, eller känner att de inte vågar eller kan satsa. Det här är en möjlighet för dem att komma vidare, säger Anders Wallner, särskild utredare.

Ledigheten ska vara på heltid och sträcka sig mellan tre och tolv månader.

Arbetsgivaren måste godkänna ledigheten och ta in en vikarie som är inskriven på Arbetsförmedlingen under perioden.

Arbetsförmedlingen ska också godkänna en utvecklingsplan för ledigheten där det framgår vilket syftet med ledigheten är.

Den lediga tiden ska användas till kompetensutveckling eller karriärväxling.

Det kan handla om studier, att prova att driva egen näringsverksamhet, prova annat jobb, praktik eller validering av kunskaper.

– Vi ser en bred palett av möjligheter som också kan kombineras. Om man till exempel har en utländsk utbildning eller erfarenhet kan man ägna första månaden åt validering för att sedan ha praktik och avsluta med kompletterande studier, säger Anders Wallner.

För att kunna söka utvecklingsledighet måste man ha befunnit sig på arbetsmarknaden i minst tio år och hos sin nuvarande arbetsgivare i minst ett år.

Ersättningen under den lediga tiden föreslås motsvara a-kasseersättningen vid arbetslöshet.

Även om det finns likheter betonar Anders Wallner att det inte handlar om något nytt friårsförsök, som det som genomfördes under åren 2002–2006.

– Då kunde man bara vara ledig, medan det här är en insats för utveckling och omställning, säger han och tillägger att både politiker, fack och arbetsgivare länge har pratat om behovet av en bättre omställning.

– Nu finns det ett konkret förslag som jag tror att vi kan förverkliga, säger han.

Även om ersättningen ligger på en nivå under den tidigare lönen blir det mer pengar än vanliga studiebidrag ger.

– Alla kommer kanske inte ha råd att utnyttja utvecklingsledigheten, och alla arbetsgivare beviljar det säkert inte heller, men fler kommer att få möjlighet att utvecklas än i dag.

Anders Wallner ser ingen större risk i att utvecklingsledighet kan att användas till vanlig kompetensutveckling som egentligen arbetsgivaren borde stå för inom den ordinarie tjänsten.

– Eftersom ledigheten måste vara på heltid i minst tre månader och arbetsgivaren måste ta in en vikarie, tror vi inte att den risken är särskilt stor.

Dessutom ska det lokala facket informeras. Facket kommer därmed att upptäcka om arbetsgivare missbrukar systemet.

Det tidigare friårsförsöket, och Finlands variant kallat alterneringsår, har främst lockat kvinnor.

De har sedan i flera fall halkat efter i löneutveckling, men Anders Wallner tror att konstruktionen med utvecklingsledighet kan motverka även detta.

– Det blir säkert en stor del kvinnor som söker, men i så fall investerar de i sin kompetens vilket borde göra att de blir mer attraktiva på arbetsmarknaden och får högre lön, säger han.

Om förslaget går igenom räknar utredningen med att mellan 5 000 och 50 000 anställda om året kommer att ha utvecklingsledigt när systemet är fullt utbyggt.

Tanken är att det ska börja gälla 1 juli 2019.