Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Tillståndet i unionen? Hur är det?

I dag, onsdag, ställde sig Jean-Claude Junker upp inför Europaparlamentet  i Strasbourg och gav sin syn på saken.

Det blev hans fjärde och sista linjetal innan valet till EU-parlamentet som hålls om åtta månader, i maj 2019.

EU-kommissionens ordförande började med att måla upp en positiv bild.

– Det är ett Europa som nu vänder blad efter Lehman Brothers, sa han och syftade på den finansiella krasch som drabbade världen 2008 och ledde till en svår ekonomisk global kris.

I talet hänvisade Juncker nu till sjunkande arbetslöshet och ekonomisk  tillväxt i unionen.

– Sedan 2014 har det skapats tolv miljoner nya jobb, sa han.

EU-kommissionens ordförande föreslog också att EU ingår ett speciellt partnerskap med Afrika, ett förbund som innebär europeiska investeringar som ska ge upphov till tio miljoner nya arbeten i Afrika fram till år 2020. EU:s investeringsfond ska satsa 44 miljarder euro i den offentliga och privata sektorn i afrikanska länder.

– Handeln mellan Afrika och Europa är inte utan betydelse. 36 procent av Afrikas handel sker med Europa. Men det räcker inte. Jag är övertygad om att vi måste utveckla våra handelsavtal med Afrika.

Stora delar av talet handlade också om att EU måste ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. 10 000 nya gränsvakter ska anställas av EU och EU-åklagare ska få större befogenheter att bekämpa terrorister. Juncker talade också  om vikten av EU:s gemensamma försvarsarbete.

– Det är i dag tid att Europa tar sitt öde i egna händer, sa han.

Det är en fras som kan läsas mot bakgrund av en ökad geopolitisk osäkerhet bland annat i och med att USA:s president Donald Trump omvärderar sin syn på Nato. Juncker föreslog också ett system som innebär att all terrorpropaganda som läggs ut på internet ska tas bort inom en timme.

Talet om ett starkare EU kommer samtidigt som hoten mot unionen växer. Att Storbritannien är på väg att lämna EU är en stor huvudvärk eftersom det ännu inte finns något färdigt avtal för hur det ska gå till.

Kanske kom Juncker med någon sorts svar i dag då han ställde sig bakom delar av Theresa Mays förslag för Brexit och sa att han vill att EU ska ha en speciell relation med Storbritannien även efter Brexit.

Men det finns även andra, mycket stora problem, inom unionen just nu.

EU-parlamentet har tagit initiativ för stoppa Ungerns rätt att rösta i Europeiska rådet. Missnöjet mot Ungern växer i såväl Europaparlamentet som i övriga EU-instutioner.

I april vann Viktor Orbán i valet i Ungern och sedan dess har den tidigare negativa demokratiska utvecklingen i landet förstärkts, anser många. Medier har stängt, den akademiska friheten beskurits och en korruptionsskandal med kopplingar till Orbáns familj har blivit allt mer omdiskuterad.

I Rumänien och Polen finns en likartad utveckling och motsättningarna inom unionen ökar.

Juncker sa att han vill att EU ska göra mer för att minska de sociala skillnaderna i Europa och betonande att det är viktigt att hålla i processen som startade på det sociala toppmötet i Göteborg.

Ordet nationalism nämndes flera gånger i talet och i slutet av linjetalet sa Juncker:

– Jag vill att vi säger nej till den onda nationalismen men ja till den goda patriotismen. Den inskränkta nationalismen är en lögn, ett gift.

Reaktionerna på Junckers tal var blandade. Ledarna för Liberalernas och socialdemokraternas grupp berömde stora dela av talet medan den EU-kritiska tidigare UKIP-ledaren var kritisk till unionen utvecklats under Junkers styre och försökte till och med ge honom en liten present i samband med talet. Ett par strumpor med Brittiska flaggan på, avslöjade han senare.

Den svenska EU-parlamentarikern Jakop Dalunde tycker att talet var som förväntat.

– Torrt och tråkigt och det innehöll för lite om miljöfrågor, sa han strax efteråt.

Den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Marita Ulvskog hade också invändningar mot talet.

– Jag är jättebesviken. Under lång tid har bidragit till att få ordning och reda på arbetsmarknaden, bland annat genom att förändringarna i utstationeringsdirektivet och det tar han inte alls upp. Sen beskriver han det sociala toppmötet i Göteborg på ett helt felaktigt sätt då han talar om det som beslutades där ska bli lagstiftning om vilka sociala försäkringssystem som ska införas. Det var inte vad som beslutades där, säger Marita Ulvskog.