Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Under 2019 ska ledare för EU:s fyra tyngsta institutioner ersättas. EU-kommissionen, Europeiska rådet, Europeiska centralbanken ska få nya chefer och EU-parlamentet ska utse nya talman.

Det kommande året ska alltså många tunga pjäser flyttas inom Europeiska unionen.

Att tongivande namn byts ut beror främst på valet till EU-parlamentet som hålls i maj nästa år. I samband med valet löper även flera förordnanden också ut.

Det finns dock flera saker som talar för att det kommande året blir stökigare än tidigare. Gamla maktstrukturer håller på att försvagas.

Storbritannien lämnar EU och en nationalistisk vind blåser genom Europa vilket kommer att förändra sammansättningen i EU-parlamentet och kan leda till oväntade lösningar.

Karla Wixe.

Karla Wixe på det fackliga Brysselkontoret säger att spekulationerna om vilka som ska få de nya topposterna redan är igång.

– Det har börjat en kamp om vem som ska ta över som ordförande i EU-kommissionen, säger hon.

Striden om posten som EU-kommissionens ordförande förs på många nivåer.

De största partigrupperna i EU-parlamentet utser en ”spitzenkandidat”, eller spetskandidat som det heter på svenska.

Enligt en tidigare överenskommelse så ska spetskandidaten från den största partigruppen bli ordförande för EU-kommissionen. Så var det förra gången då sittande luxemburgaren Jean-Claude Juncker tog över efter portugisen José Barroso.

Den största partigruppen i dag är högergruppen EPP. I november ska den ha bestämt sig för vilken som blir deras spetskandidat. Mycket lutar åt att det blir tysken Manfred Weber som tar hem den posten.

Om högergruppen blir störst i nästa års val så skulle det därmed innebära att det blir Weber och Tyskland som ror hem den tyngsta politikerposten i EU.

Men det finns ändå frågetecken om det verkligen blir så.

Trots uppgörelser så är det ändå Europeiska rådet –regeringarna i EU-länderna – som lägger fram vem de vill ha som kandidat.  Om regeringarna vill så kan de kringgå en uppgörelse.

Det skulle kunna finnas skäl till att göra så.

Nästa års val till EU-parlamentet ritar om Europas politiska karta. Många spår att de etablerade partierna kommer att tappa stöd. Sammansättningen i EU-parlamentet förändras därmed. Att britterna dessutom inte längre finns kvar innebär att nya allianser lär bildas.

Det skulle kunna tala för spetskandidaten för den liberala gruppen Alde skulle kunna bli ett lämpligt alternativ. Under hösten blir det klart vem som ska företräda liberalerna men flera talar i dag om danskan Margret Vestgarden som ett lämpligt alternativ.

Vid sidan om den viktiga ordförandefrågan så pågår det strider om andra tungviktsjobb.

Enligt den ansedda brittiska affärstidningen Financial Times har Tyskland och Frankrike börjat spela schack om posterna till EU-kommissionen och för Europeiska centralbanken.

Tyskland har varit tydligt med att landet vill att en tyska ska leda Europeiska centralbanken. Banken är mycket viktig eftersom den sköter EU:s penningpolitik och därmed sätter sin prägel på hela EU:s ekonomiska utveckling. För Tyskland med sina lån till södra Europa har penningpolitiken varit en viktig fråga.

Men den senaste tiden har även Frankrike visat ett ökat intresse för den posten.

När Storbritannien lämnar så kommer Tyskland och Frankrike spela en ännu tyngre  roll i EU. Att de varit tongivande i alla viktiga beslut  är det ingen som ifrågasätter. Till stor del har dock maktutövningen skett i förhandlingsrummen och i kulisserna. Det är andra, mindre länder, som fått representera makten utåt.

Senaste gången en tysk satt som ordförande för EU-kommissionen var 1967.

Men nu kan det bli ändring på det. Det har väckt en del farhågor. En som reagerat är Fredrik Reinfeldt som tagit upp sin oro i Financial Times.

– Under mina år som statsminister så lärde jag mig att Frankrike och Tyskland alltid var närvarande då de viktigaste besluten skulle fattas. Och nu kan de dessutom komma att ta över de tyngsta posterna. Det leder till en ytterligare maktkoncentration, säger Fredrik Reinfeldt till den brittiska finanstidningen.

Då avgörs jobbstriden

* November 2018. De stora politiska grupperna i EU-parlamentet utser sina ledare inför EU-parlamentsvalet.

* Maj 2018. Val till EU-parlamentet hålls i 27 EU-länder.

* Juli 2019. Första mötet i EU-parlamentet efter valet och EU-ledarna ska nominera en kandidat som ska bli EU-kommissions ordförande. I dag är det luxemburgaren Jean-Claude Juncker som har den posten. EU-parlamentets talman, italienaren Antonio Tajani, lämnar sin post och ska ersättas.

* September–oktober 2019. Nya kommissionärer ska utses.

* 31 Oktober 2019. Mario Draghi lämnar Europeiska centralbanken och Jean-Claude Junkers mandat som ordförande för EU-kommissionen tar slut.

* November 2019. Europeiska rådets ordföranden Donalds Tusk förordnande löper ut.