Nej, vi har inte allmän rösträtt i Sverige. Det anser demokratiforskaren och statsvetaren Jonas Hultin Rosenberg vid Uppsala universitet.

Har vi allmänna val i Sverige?
– Nej. Ska man vara lite forskarjobbig måste man ju först svara på vad allmän rösträtt är. Många skulle svara ”när alla vuxna medborgare har rätt att rösta”. Menar man i stället att allmän rösträtt är när alla människor som är underställda lagen får rösta, så har vi det inte. Och den principen är viktigare än medborgarskapsprincipen anser jag.

Varför?
– Demokrati är självstyre. Och det är lagstiftning man ska styra över. De som är underställda lagarna är de som styrs, och därför bör de få vara med och styra.

Det spelar ingen roll om man inte har ett lagligt tillstånd?
– Nej, den som är underställd lagen ska få rösta. Sedan finns en alternativ princip där alla vars liv påverkas av beslut ska ha inflytande. Borde till exempel alla ha inflytande över USA:s val eftersom alla påverkas av det, även om inte alla är underställda amerikansk lagstiftning? Men båda principerna är överens om att utländska medborgare ska ha rösträtt.

Närmare 1 av 10 folkbokförda saknar rösträtt

Vad avgör i dag vem som får rösta?
– De senaste hundra åren har ju medborgarskap varit det centrala som någon form av legal koppling till landet. Det ersatte ekonomiska principer som gällde under 1800-talet och början av 1900-talet. Då handlade det om att äga, betala skatt och så vidare. Det exkluderade arbetare och kvinnor.

– I dag hör man att utländska medborgare bör arbeta och betala skatt för att får rösta. Eller bör få rösta för att man arbetar och betalar skatt. Då åberopar man lite samma princip som gällde under början av 1900-talet. Det ska man vara medveten om.

Vilka är argumenten mot att fler ska få rösta?
– Det kan handla om lojalitet eller tillhörighet. Att man vill att människor har för avsikt att stanna i Sverige. Sedan finns argumentet att man inte kan tillräckligt mycket, som språket eller kunskap för att fatta upplysta beslut.

– Men alla de argumenten skulle man kunna åberopa för att exkludera en del svenska medborgare också. Ska till exempel människor som uttrycker missnöje eller inte är intresserade av att sätta sig in i frågor ha rösträtt? Eller svenska medborgare som har för avsikt att lämna Sverige?

Mörkertalet

Ett okänt antal personer lever i Sverige utan att vara folkbokförda och får inte rösta alls:

• En grupp  är papperslösa. Enligt uppskattningar är de i nuläget 30 000-50 000 personer, en siffra som väntas stiga kraftigt de närmsta åren.

• Andra är inte folkbokförda eftersom de eventuellt ska stanna i mindre än ett år. Riksrevisionen uppgav 2016 att en tredjedel av arbetskraftsinvandrarna inte var folkbokförda.

Rösträtten under 1900-talet

1909
Inkomstkrav och ägandekrav för rösträtten avskaffas (i riksdagsval, avskaffas i kommunval 1918).

1921
Lika rösträtt för män och kvinnor. Rösträttsåldern sänks från 24 till 23 år.

1922
Krav på att män ska ha gjort värnplikt för att få rösta avskaffas.

1937 
Fängelseinterner får rösträtt.

1945 
Rösträttsåldern sänks till 21. Även de som går på socialbidrag eller är i konkurstillstånd får rösträtt.

1965
Rösträttsåldern sänks till 20.

1968
Svenska medborgare som bor utomlands får rösträtt.

1969
Rösträttsåldern sänks till 19.

1975
Rösträttsåldern sänks till 18.

1976
Utländska medborgare som bor i Sverige sedan minst tre år får rätt att rösta i val till kommun och landsting.

1989
Alla svenska medborgare över 18 år får rösträtt när omyndighetsförklaring avskaffas. Fram tills nu hade många med intellektuell funktionsnedsättning inte fått rösta.