För att föregripa regeringens utredning om strejkrätten lade LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv i förra veckan fram ett eget lagförslag, som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) har sagt att hon kommer gå vidare med.

– Vi har som parter gemensamt agerat mot beteenden som skadar kollektivavtalsmodellen, näringslivet och samhället, sa Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv, när förslaget presenterades.

Förslaget begränsar fackets konflikträtt mot arbetsgivare som redan har kollektivavtal för samma yrkesgrupp med annat fack.

Men att arbetsgivare som redan har kollektivavtal drabbas av konfliktvarsel från ett konkurrerande fack, vars medlemmar har samma arbetsuppgifter som avtalet avser, är mycket ovanligt.

Enligt Medlingsinstitutet har mellan tio och tjugo sådana varsel lagts per år de senaste åren.

Med parternas lagförslag kommer detta bli ännu mer sällsynt.

Enligt förslaget får konkurrerande fack bara ta strid mot avtalsbundna arbetsgivare om syftet är ett kollektivavtal med fredsplikt. Sådana varsel har lagts i genomsnitt tre till fyra gånger om året under 2000-talet.

När förbund inom LO, Saco eller TCO har varslat ett avtalsbundet företag har det varje gång gällt just krav på kollektivavtal, enligt Medlingsinstitutet.

Det innebär att de etablerade facken i LO, TCO och Saco kan varsla kollektivavtalsbundna företag på samma sätt som tidigare även om förslaget blir verklighet.

De drabbas därmed inte direkt av inskränkningarna de nu själva föreslår.

– För 3,4 miljoner medlemmar blir konflikträtten oförändrad. Det vi gör är att vi kodifierar de spelregler som finns på arbetsmarknaden även för andra, säger Torbjörn Johansson, avtalssekreterare på LO.

Men det finns fristående fack som står utanför LO, TCO och Saco som varslar om konflikt även av andra anledningar än krav på kollektivavtal.

Och i de fall de har krävt kollektivavtal har varslen hittills inte gett effekt. Inget fristående fack har lyckats få till ett kollektivavtal med hjälp av konfliktvarsel under 2000-talet, enligt Medlingsinstitutet.

Det fackförbund som står för de flesta varslen mot avtalsbundna företag, Syndikalisterna (SAC), har inte krävt kollektivavtal i ett enda varsel.

Den vanligaste orsaken till varsel från SAC-föreningarna gäller i stället enskilda medlemmars villkor. Det kan handla om lön eller uppsägningar som facket anser är fel.

Den typen av konflikter förbjuds helt om parternas förslag går igenom.

– Vi upplever att det här förslaget primärt är riktat mot oss som fristående fackförbund. Det försvårar för oss och Hamnarbetarförbundet att använda de fackliga medel som finns att hävda vår position, säger Frederick Batzler, jurist och facklig samordnare för SAC.

– Vi tvingas att anpassa oss till en version av den svenska modellen som vi inte gillar för att den är toppstyrd och hierarkisk, fortsätter han.

Hamnarbetarförbundet ser uppgörelsen som ett odemokratiskt svek mot arbetstagarna. Erik Helgeson i Hamnarbetarförbundet styrelse varnar för att uppgörelsen kan slå tillbaka även mot de etablerade facken.

– Vad LO gått med på är inskränkningar i MBL. Det har man gjort flera gånger tidigare och varje gång har det inneburit negativa konsekvenser som man inte kunnat förutse, säger han.

Mats Glavå, docent i arbetsrätt vid Göteborgs universitet, menar att begränsningar i stridsrätten på längre sikt kan göra det svårare även för etablerade fack att agera om ett företag väljer att teckna avtal med sämre villkor med oseriösa organisationer.

– Den situationen har de etablerade organisationerna inte varit i. Men nästa gång kan det vara ett LO-,  TCO- eller Saco-förbund, säger han.

Så begränsas konflikträtten i förslaget från LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv

1. Huvudregeln är fortfarande att strejk är tillåten om arbetsgivare och fack inte är bundna av kollektivavtal med varandra, men vissa undantag införs. Rätten till sympatiåtgärder, indrivningsblockader och politiska strejker lämnas oförändrad.

Undantag då konflikträtten begränsas enligt förslaget:

• Om något fackförbund redan har ett kollektivavtal för det berörda arbetet på arbetsplatsen får ett annat fackförbund INTE ta till konfliktåtgärder om:

  1. syftet inte är att få ett kollektivavtal som medför fredsplikt.
  2. om facket inte förhandlat med arbetsgivaren om kraven som ställs.
  3. om facket under en konflikt ställer nya krav som parterna inte förhandlat om.
  4. om kraven handlar om vilken rättslig effekt avtalet ska få (man kan alltså inte kräva till exempel att avtalet ska gälla i delar där det redan existerande avtalet kan ha förtur).

• Arbetsgivare och arbetstagare får inte heller ta till konflikt för att sätta press i pågående individuella tvister om hur lagar och avtal ska tolkas, det vill säga i frågor som gäller enskilda arbetstagare och som kan lösas av Arbetsdomstolen.

2. Om ett andra kollektivavtal tecknas på en arbetsplats där det redan finns ett kollektivavtal för en viss typ av arbete, får det inte tränga undan det första. Det betyder att det första avtalet gäller alla villkor som rör relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare, så som löner och arbetstider.

• Det andra avtalet kan bara gälla i frågor som inte reglerats i det första och i frågor som gäller relationen mellan fackförbundet som organisation och arbetsgivaren. Så är praxis redan i dag, enligt Arbetsdomstolens domar.