Under onsdagseftermiddagen röstade riksdagen igenom regeringens förslag om att återinföra skatteavdrag för fackföreningsavgiften. Syftet är att värna den svenska modellen på arbetsmarknaden, enligt regeringen.

– Anslutningsgraden sjönk i många förbund efter att de borgerliga tog bort avdragsrätten 2007. Samtidigt som arbetsgivarorganisationer fick fortsätta göra avdrag för sina medlemsavgifter. Flera ska kunna organisera sig fackligt, då får vi bättre förhandlingar och en starkare svensk modell, sa Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt i september när han presenterade förslaget som hans parti förhandlat fram med regeringen.

Beslutet innebär att de som betalar mer än 400 kronor per år i fackavgift får en skattereduktion för en fjärdedel av årsavgiften. Den som betalar 200 kronor per månad i fackavgift får betala 50 kronor mindre i skatt per månad. En fackavgift på 500 kronor i månaden ger istället 125 kronor lägre skatt.

I höstas när förslaget presenterades pratade Arbetet med Omary Janabi, som jobbade på en restaurang i Stockholm:

– Avgiften är helt avgörande. Jag var med i facket men gick ur när det blev för dyrt för några år sedan. Det var väldigt många som lämnade då. Sedan gick jag med igen, och betalar nu 300-någonting. Avgiften borde ligga på runt 200 kronor. Det låter inte som stora skillnader för många. Men för andra är det mycket.

Billigare att vara med i facket

Politik

Eftersom beslutet börjar gälla i sommar, den 1 juli, blir det först i deklarationen som lämnas nästa år som man får betala mindre i skatt. Första året kan man göra avdrag för fackavgifter som betalats efter 30 juni i år, men samma gräns på minst 400 kronor per år gäller ändå.

Fackförbunden kommer framöver behöva lämna uppgifter om medlemmar till Skatteverket, för att medlemmarna ska få avdrag i sin deklaration. Men en medlem kan också välja att sådana uppgifter inte ska lämnas till Skatteverket, om man inte vill vara öppen med att man är med i facket.

Alliansen avskaffade en liknande avdragsrätt 2007. När skattereduktion för fackavgiften senast infördes 2002 var argumentet att fackförbunden fyller en viktig samhällsfunktion. Men också att få till mer rättvisa regler när det gäller skatten, eftersom företag som är medlemmar i arbetsgivarorganisationer kunde göra avdrag.

När skatteutskottet i riksdagen behandlade förslaget inför omröstningen meddelade Allianspartierna att de kommer lägga ner sina röster. De är samtliga emot ett skatteavdrag för fackavgiften, eftersom de menar att det är bättre att sänka skatten på arbete för alla och tycker att beslutet strider mot likabehandlingsprincipen eftersom det bara omfattar de som är medlemmar.

Allianspartierna har sagt nej till förslaget i sina skuggbudgetar, men röstade inte nej nu eftersom regeringen hade budgeterat för förslaget i sin höstbudget. ”Om riksdagen ändrar delar av budgetbeslutet i efterhand kan det få långtgående konsekvenser för svensk ekonomi och det politiska systemet.”, skriver partierna.

Facklig avdragsrätt ser ut att bli av efter M-besked

Politik

Däremot är det mycket som talar för att partierna om de får regeringsmakt efter nästa val skulle försöka avskaffa avdragsrätten igen.

Sverigedemokraterna var emot beslutet i riksdagens utskott och röstade nej i riksdagen. Partiet förde i utskottet bland annat fram att det strider mot likabehandlingsprincipen och att det är mer angeläget att förbättra arbetslöshetsförsäkringen.