I dag, måndag, presenterade regeringen sin vårändringsbudget. Där ingår förändringar som regeringen vill göra för år 2018, jämfört med den budget som regeringen lade fram i höstas.

Här ingår bland annat en omflyttning av pengar – mer till extratjänster och mindre till nystartsjobb.

Anledningen är att antalet nystartsjobb blivit färre än väntat och att extratjänsterna tagit oväntad fart.

Arbetsförmedlingen får ytterligare 400 miljoner kronor i år för att kunna bevilja fler extratjänster till nyanlända och långtidsarbetslösa.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) säger till Arbetet att hon vill säkerställa att den positiva utvecklingen med extratjänster fortsätter.

– Det som är positivt med detta är att vi får en jämställdhetseffekt. Extratjänsterna är 50/50 mellan kvinnor och män medan nystartsjobben går till 70 procent män. Att extratjänsterna går bra gör också att vi totalt sett har en jämnare könsfördelning i arbetsmarknadspolitiken, säger Ylva Johansson.

Den till 100 procent subventionerade anställningen extratjänst infördes av den här regeringen år 2015.

Den riktar sig till långtidsarbetslösa och nyanlända och finns inom bland annat sjukvården, kommuner och ideella föreningar.

Tanken är att den som får en extratjänst blir en extra resurs på arbetsplatsen och bidrar till att höja kvaliteten i välfärden.

Men regeringens mål om att det ska finnas 20 000 extratjänster till 2020 har kritiserats. Anledningen är att utvecklingen av antalet extratjänster tidigare inte gick så snabbt som regeringen ville.

Men nu har ökningen varit brant. Antalet extratjänster ökade under 2017 och i februari 2018 hade drygt 14 000 personer en extratjänst, enligt regeringen.

1 000 av dem hade så kallade moderna beredskapsjobb i staten. De räknas också som extratjänster.

Att det nu ser mer hoppfullt ut kan ha flera förklaringar. Det som skett sedan extratjänsterna infördes 2015 är att även nyanlända nu omfattas.

Regeringen har även tillfört pengar för att stötta kommuner och landsting som anställer personer i extratjänster.

Enligt Arbetsförmedlingen har många extratjänster kommit till i vården och skolan där det råder brist på arbetskraft.

Varför antalet nystartsjobb blivit färre än väntat tycker Ylva Johansson (S) är svårt att svara på. Nystartsjobb är en subventionerad anställning som arbetsgivaren har rätt till om kriterierna är uppfyllda.

– Vi har ju en överenskommelse med arbetsgivarna om etableringsjobb. Skälet till att man vill ha etableringsjobb istället för nystartsjobb från arbetsgivarnas sida är att man tycker det är lite krångligt och vill ha en annan modell.

Ylva Johansson ser nu hoppfullt på det tidigare kritiserade målet om 20 000 extratjänster till år 2020.

– Det ser nu ut att nås med råge. Det ser väldigt bra ut och växer till i en väldigt bra takt.

Tror du att målet kommer att nås?
– O ja, o ja. Det är jag inte orolig för.

Fler jobbförslag i vårbudgeten:

• 10 miljoner kronor till Arbetsmiljöverket och 15 miljoner kronor till de regionala skyddsombuden för att stärka arbetet mot sexuella trakasserier.

• 10 miljoner kronor till studieförbunden för att jobba uppsökande bland utrikes födda kvinnor och öka deras studiemotivation.

7,5 miljoner kronor vardera till Arbetsförmedlingen och Skolverket för att fler arbetslösa ska börja studera inom till exempel kommunal vuxenutbildning.

7 miljoner kronor i tillskott till Skatteverket, för oanmälda kontroller av personalliggare. Syftet med personalliggare är bland annat att motverka svartarbete.

400 miljoner kronor till landsting för arbete med att förbättra tillgänglighet i hälso- och sjukvård och korta köerna.

200 miljoner kronor för att behålla och anställa vårdpersonal inom bristkompetenser.

100 miljoner kronor till kommuner för att skapa fler sommarjobb till ungdomar.

60 miljoner kronor på insatser i svenska för att påskynda etableringen av nyanlända. Till exempel språkinsatser för föräldralediga och kvalitetshöjande insatser i SFI.

50 miljoner kronor för att öka deltagandet i studier, däribland vuxenutbildningen.