Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Det stormar kring världshandeln. Folkrörelser har fällt flera frihandelsavtal och Washington och Peking trappar upp strafftullarna mot varandras varor.

Vissa talar om kris. Ben Beachy, handelsansvarig på USA:s största miljöorganisation Sierra Club, ser i stället en möjlighet.

– Vi befinner oss i ett väldigt intressant läge där frihandelsavtalet mellan USA och Asien, TTP, har kört i diket och andra handelsavtal har placerats i frysboxen. Det har skapat ett vakuum som ger oss möjlighet att påverka framtidens handelsavtal i mer rättvis riktning. Den måste vi ta. Vi kan inte lämna det till Trump.

Ben Beachy, handelsansvarig på Sierra Club.

Ben Beachy skisserar tre möjliga framtidsscenarier. Det första är en väg där de multinationella företagen tillåts utforma politiken.

– Alltså samma modell som föreslogs i TTP och TTIP, ett system som i sig inte bryr sig så mycket om frihandel utan är av och för särintressen. Storföretag är beredda att gå emot frihandelsdoktrinen när det passar dem, vinsten är den högsta prioriteten.

Det andra är att folkrörelsernas krav får genomslag, och att framtidens handelsavtal bygger på en balans mellan privatekonomiska och mänskliga intressen.

– Om företag får skriva reglerna är det inte förvånande om dessa regler gynnar företag på bekostnad av arbetstagares rättigheter, folkhälsa och miljö. I dag skyddar handelsavtalen företag som vill korsa gränser, det är deras huvudpoäng. Och det skapar incitament för att flytta företag dit lönerna är lägst och miljöreglerna slappast. Vi vill att även arbetstagare och folkhälsan ska ha ett gränsöverskridande skydd.

Det tredje scenariot är en återgång till protektionistisk politik, där stater dikterar villkoren utifrån föreställningar om vad som bäst gynnar inhemsk industri.

– Det är Trumps vision, säger Ben Beachy. Det är svårt att veta exakt hur det skulle se ut, men det tycks bygga på ogenerad nationalism och skulle kanske prioritera amerikanska företags vinster framför multinationella företags.

Vilken modell som kommer att få genomslag avgörs av hur effektivt dess anhängare lyckas mobilisera, menar Ben Beachy. De multinationella företagen har kader av jurister och lobbyister. Washington och Peking har lagstiftningsverktygen. Om folkrörelselinjen ska ha en chans handlar det om hårt arbete.

– Vi kommer att få leva med det faktum att USA:s president heter Donald Trump i några år till. Men jag tror att vi har möjlighet att fortsätta stärka vårt inflytande genom basorganisering. Våra idéer är populära. Om vi kan förena fackföreningar, miljöorganisationer, migranter, alla som skulle tjäna på att handelsavtalen satte människor först, så har vi en chans.

Sierra Club

Är USA:s äldsta miljöorganisation, och med tre miljoner medlemmar också den största.

Grundades 1892 med målet att upprätta ett naturreservat kring bergskedjan Sierra Nevada.

Arbetar utöver bevarandeinsatser för en fossilfri framtid och för att miljö- och klimatintressen ska få genomslag i handelspolitiken.

Källa: Sierra Club.