Gustav Fridolin: Den borgerliga synen på las är absurd
Alliansen har inget att hämta hos MP. Språkröret Gustav Fridolin vill aldrig mer hamna ”i en sådan kris att vi tvingas sätta oss ner och samarbeta”. Den starka markeringen gäller även framtida förändringar av las.
”Brorsan och jag var de första i familjen som pluggade vidare.” Sedan valet 2014 är Miljöpartiets språkrör utbildningsminister. Arbetet stämde träff med Gustav Fridolin bland böckerna i finansdepartementets bibliotek.
”Fler vill bli lärare och lärare stannar i yrket i högre utsträckning”
Den rödgröna regeringen hade ambitionen att höja lärarnas löner för att göra yrket mer attraktivt.
Men lärarlönelyftet har inte lyckats lösa lärarbristen.
Satsningen skapade missnöje inom lärarkåren. Det uppfattades som godtyckligt när vissa lärare fick höjd lön och andra inte.
Lärare har upplevt att det skapades A-och B-lag.
Liknande kritik kom redan när förstelärarreformen infördes för fem år sedan.
Efter en granskning har även Riksrevisionen kritiserat båda satsningarna.
Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin (MP), som också är utbildningsminister, försvarar fortfarande lönesatsningen.
– Det är ett mål för oss att mer av vårt välstånd tas ut i tid snarare än ständigt ökande konsumtion, säger Gustav Fridolin.
Den har varit nödvändig, vidhåller han, och regeringen vill fortsätta att lägga fem miljarder kronor årligen på det.
– Fler vill bli lärare och lärare stannar i yrket i högre utsträckning än tidigare. Det är klart att det delvis hänger ihop med lönen. Men det ska finnas ett gemensamt system som tydligt gör klart vad som krävs av varje lärare.
Gustav Fridolin medger ändå att lärarlönelyftet på sina håll har slagit fel. Han lägger ett stort ansvar på kommunerna för detta.
– Det vi i regeringen kunde göra var att peta in pengar i systemet och säkra att fack och arbetsgivare kunde förhandla fram kriterier för lönepåslag. I de kommuner där man följde kriterierna fungerade det bra, hävdar Gustav Fridolin.
…det ska finnas ett gemensamt system som tydligt gör klart vad som krävs av varje lärare
Men beredskapen för att värdera erfarenhet i lärarkåren var dålig i många kommuner, förklarar han.
– Det har lett till att den senast anställde, till exempel en 25-åring, kan ha fått mer lön än en med lång erfarenhet i yrket.
Krävs inte tydligare kriterier för lärarlönelyftet?
– Kriterierna för att få ta del av lyftet har redan tagits fram av facken.
Men även kriterier för lärarlönelyft skulle kunna bindas in i det professionsprogram som nu föreslås i en statlig utredning, menar Gustav Fridolin.
”Begreppet förstelärare borde tas bort”
I regeringsutredningen om läraryrkets utveckling som utbildningsministern tog emot i förra veckan föreslås att systemet med förstelärare, som infördes av den borgerliga regeringen för fem år sedan, fasas ut.
Utredningens förslag är att i stället införa ett professionsprogram där lärares rätt till utveckling stärks, och erfarenhet och kompetens värderas.
Ett förslag som Gustav Fridolin ställer sig bakom.
– Begreppet förstelärare leder tanken fel och borde tas bort helt och hållet, säger Gustav Fridolin, men betonar att det ändå ska finnas nivåer inom yrket som ger statligt lönepåslag.
Och de som redan är förstelärare i dag ska inte påverkas av förändringen.
Bortsett från lärarnas situation – ett naturligt fokus för en utbildningsminister – har Miljöpartiet under sin regeringstid inte direkt profilerat sig i arbetslivsfrågor.
Frågan om arbetstidsförkortning, som partiet tidigare drev, har nu helt kommit att bli Vänsterpartiets profillinje.
Men Gustav Fridolin vill inte låta dem vara ensamma om frågan, markerar han.
Förslag om arbetstidsförkortning finns med i Miljöpartiets kommande valmanifest, avslöjar han.
Detta trots att arbetsmarknaden ser annorlunda ut i dag än när partiet drev frågan före och under 1990-talskrisens massarbetslöshet.
– Det är ett mål för oss att mer av vårt välstånd tas ut i tid snarare än ständigt ökande konsumtion. Och det finns sektorer, som äldreomsorgen, där många kvinnor slits ut långt före pensionsåldern.
Däremot tvivlar han på att en norm på sex timmars arbetsdag skulle gå att genomföra under en mandatperiod.
Att ge människor mer skattesubventionerad egentid – hur går det ihop med personalbrist inom vård och skola?
– Några av de sektorer där vi har mest personalbrist är de där sjukskrivningen är som högst. Där måste vi ge oss på det som skapar sjukskrivningen.
Just nu utreds också ett så kallat alterneringsår – en variant av det friår som tidigare prövats.
”Vi är inte blinda motståndare till tillväxt”
Trots att friåret inte lyckades sänka sjuktalen försvarar Gustav Fridolin ändå reformen.
Han menar att den nådde några av de grupper som sliter hårdast på arbetsmarknaden, framför allt kvinnor i offentlig sektor.
Tänker Miljöpartiet damma av sin tillväxtkritik också?
– Vi är inte blinda motståndare till tillväxt. Men vi är motståndare till blind tillväxt, där tillväxt blir ett mål i sig. Att slita ut människor hårdare för varje år, eller öppna en gruva för att under några år plocka upp de sista rikedomarna ur marken på ett sätt som förstör rikedomarna ovan mark. Det är ingen vettig tillväxt.
Att den inställningen, liksom Miljöpartiets klimatfokus, kan skapa målkonflikter med industrin förnekar Gustav Fridolin inte.
De förutsättningar som fanns för att vi skulle kunna hitta varandra är mycket mindre i dag
Men konflikten har till viss del dämpats, menar han.
Nu investerar svensk industri och staten tillsammans i anläggningar för att exempelvis kunna framställa stål utan kol.
Än så länge är det emellertid bara på pilotprojektnivå.
Ändå tror Gustav Fridolin inte att industrijobb måste offras på väg mot grön omställning.
– Att framställa saker smartare ger mer jobb. Det är digitalisering och automatisering, inte miljökrav, som hotar industrijobben.
”Vi är inget Södermalmsparti”
Och att det skulle finnas målkonflikter mellan Miljöpartiet och glesbygden tillbakavisar Gustav Fridolin bestämt.
Partiets förslag nyligen om sänkt skatt och sänkta arbetsgivaravgifter i vissa glesbygdskommuner är inte ett sätt att försöka blidka glesbygdsborna för att sådant som bensinskatt kanske slagit hårdare mot dem, markerar han.
– Vi har alltid haft landsbygden som både hjärtefråga och ett av våra fästen. Vi är inget Södermalmsparti.
MP har tidigare ställt sig bakom undantag av las. Nu vill Allianspartierna förändra las igen.
Kan ni tänka er att stödja dem?
– Nej, det gör vi inte, oavsett situation. Efter en höst med Metoo som visat vad som händer på en arbetsmarknad med otrygga anställningar och stora maktklyftor går de borgerliga ut och vill göra anställningarna ännu osäkrare. Det är absurt.
Men i en kaotisk parlamentarisk situation, kan ni tänka er att samarbeta med en borgerlig regering?
– Moderaterna har gått mycket längre från MP under denna mandatperiod. De förutsättningar som fanns för att vi skulle kunna hitta varandra är mycket mindre i dag. Jag hoppas att vi aldrig hamnar i en sådan kris att vi tvingas sätta oss ner och samarbeta.
Innehåll från extern tjänst
Genom att klicka på knappen godkänner du tjänstens dataskydsspolicy.
Arbetets partiledarintervjuer
1. Jan Björklund, Liberalerna Läs intervjun här
2. Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet Läs intervjun här
3. Gustav Fridolin, Miljöpartiet
4. Ulf Kristersson, Moderaterna Läs intervjun här
5. Ebba Busch Thor, Kristdemokraterna Läs intervjun här
6. Stefan Löfven, Socialdemokraterna Läs intervjun här
7. Jimmie Åkesson, Sverigedemokraterna Läs intervjun här
8. Annie Lööf, Centerpartiet Läs intervjun här
Verklighetskollen
Finns det regler för hur kort visstid kan vara?
– Nej.
Hur hög ungefär är arbetslösheten bland utrikes födda?
– 15%
Vilket blev det största partiet i det italienska parlamentsvalet?
– Movimento cinque stelle, på svenska Femstjärne-rörelsen.
Rätt svar: Nej, 21 % (enligt Arbetsförmedlingens statistik från januari 2018) och Movimento cinque stelle.
