Ylva Johansson: Vi ska inte ha avtalsshopping
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) har fått hård kritik för att hon låter utreda ändringar i konflikträtten. I en intervju med Arbetet försvarar hon sig och lovar att inte släppa fram en modell som leder till ”avtalsshopping”.
Tonläget stegras i debatten om den utredning om konflikträtten som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tillsatte i somras.
Bakgrunden till översynen är den utdragna konflikten i Göteborgs hamn.
I centrum står Hamnarbetarförbundet som inte är bundna av kollektivavtal och därmed inte av fredsplikt, trots att arbetsgivaren har avtal med Transport.
När knappt fem månader återstår tills regeringens utredare ska presentera sina slutsatser ökar pressen på arbetsmarknadsministern.
Samma dag som Arbetet träffar henne kommer Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt att hota med att fälla regeringen om strejkrätten inskränks.
Under veckan sänder Uppdrag granskning ett program om situationen i hamnen.
I intervjun med Arbetet upprepar Ylva Johansson gång på gång att hon inte kommer att medverka till att ändra maktbalansen på arbetsmarknaden.
Stridigheterna i Göteborg har spetsats till av hamnens stora betydelse för näringslivet. Stora mängder gods passerar där.
Under året har volymerna i den konfliktdrabbade containerterminalen minskat. Skulden skyfflas runt mellan de inblandade.
Ylva Johansson säger att parterna har ansvaret för att man inte har kommit överens.
– Det är inte min sak att värdera parternas agerande, jag ska avhålla mig från det som minister. Men jag kan konstatera att läget – att det inte råder arbetsfred i Göteborgs hamn – är väldigt allvarligt.
Hon säger att situationen drabbar hamnen, företag, ekonomi och svensk konkurrenskraft.
…ett exempel på att den svenska modellen inte har fungerat som tänkt
Hon konstaterar att läget också är allvarligt med tanke på att en del av den svenska modellen är att parterna själva når avtal som ger arbetsfred.
– Det har man inte lyckats med i hamnen. Det kan man säga är ett exempel på att den svenska modellen inte har fungerat som tänkt.
Är detta ett exempel på ett problem på arbetsmarknaden eller en unik situation som vanligtvis inte uppstår?
– Det är en situation som vanligtvis inte uppstår. Det vanliga är att parterna hanterar detta själva.
Vad var då avgörande för att gå så långt som till en utredning av strejkrätten?
– Jag är beroende av att parterna tar sitt ansvar. Om man inte gör det har jag två instrument. Det ena är Medlingsinstitutet och medlarna har jobbat under ganska lång tid i det här fallet. Ytterst kan man då inte utesluta att titta på frågan om lagstiftning.
Men vad är så viktigt med situationen att det är värt att överväga lagstiftning?
– Det har varit frånvaro av arbetsfred under väldigt lång tid i hamnen och det har väldigt långtgående konsekvenser.
Precis efter nyår gjorde Ylva Johansson uttalanden till Sveriges Television som hon har fått hård kritik för.
”Situationen i Göteborgs hamn är ett exempel på när den svenska modellen inte fungerar så som det är tänkt. Och det är därför jag har tagit initiativ till en lagändring”, sade hon bland annat.
Hon har kritiserats, bland annat av LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson och arbetsrättsexperten Mats Glavå i tidningen ETC, för att föregå utredningen.
Hon förnekar att hon ska ha förespråkat en lagändring.
– Det jag har sagt är att jag inte utesluter en lagändring. Jag tillsätter en utredning som tittar på frågan, som är svår. Men det bästa är om parterna själva kan hantera frågan. Och jag är socialdemokrat, jag kommer aldrig medverka till att vi ändrar maktbalansen på arbetsmarknaden.
Blir utredningen avblåst om parterna kommer till en lösning och meddelar dig i dag?
– Det är för tidigt att svara på. Låt oss bara hoppas att parterna kan hantera det, det är det bästa.
Redan för ett år sedan efterfrågade arbetsgivarsidan lagändringar. Enligt Uppdrag granskning som sänds två dagar efter intervjutillfället, men som Arbetet sett i förväg, har hamnens ägare lagt kraften på att arbeta för en lagändring snarare än på att lösa situationen i hamnen.
Ylva Johansson vill inte kommentera om de kan ha använt situationen för att försöka ändra systemet.
Som jag sa från början; jag kommer inte att medverka till att vi ändrar maktbalanserna på arbetsmarknaden
En farhåga som framförts, från bland andra Vänsterpartiet, är att lagändringar kan öppna för så kallad avtalsshopping.
Alltså att facket inte kan sätta emot om företag väljer ett billigare avtal med en annan motpart.
– Vi ska inte ha avtalsshopping. Det skulle ju allvarligt ändra maktbalansen på arbetsmarknaden om arbetsgivare kunde välja vilket avtal man ska ha, säger Ylva Johansson.
Men är det möjligt att ändra lagen utan att hamna i den situationen?
– Det här är en svår fråga. Det är därför jag har en utredning. Hur skulle en eventuell lagstiftning se ut? Det vet inte jag.
Men du skulle inte gå med på en lagstiftning som öppnar för avtalsshopping?
– Som jag sa från början; jag kommer inte att medverka till att vi ändrar maktbalanserna på arbetsmarknaden. Om vi skulle öppna för avtalsshopping från arbetsgivarnas sida tror jag att det skulle få ganska allvarliga konsekvenser.
Så du kommer inte gå med på ett förslag som du tycker öppnar för det?
– Nej.
Oro för så kallade gula fack, som styrs av arbetsgivare, har också lyfts i debatten. Ylva Johansson säger att det är självklart att löntagare får välja hur de organiserar sig och att arbetsgivarna får teckna avtal med den parten.
Värt att notera i sammanhanget är att Hamnarbetarförbundet faktiskt varit den organisation som flest i den konfliktdrabbade hamnen i Göteborg valt att vara med i, medan arbetsgivaren APM Terminals har avtal med Transport.
Under 2017 har Hamnarbetarförbundet strejkat i åtta timmar samt haft blockad mot bland annat nyanställningar och övertid.
I maj svarade APM med sex veckors lockout mot arbete kvälls- och nattetid.
Företaget har kritiserats för att därmed själv orsaka de största ekonomiska konsekvenserna, att trappa upp snarare än söka en lösning.
Men LO-TCO Rättsskydds chefsjurist Dan Holke säger till Arbetet att den traditionella lösningen i stället hade varit en tuffare lockout från företagets sida – för att tvinga fram avtal.
– Jag tror att jag ska avhålla mig från att värdera parterna. Utan jag konstaterar att vi inte har arbetsfred i hamnen och det tycker jag är allvarligt, säger Ylva Johansson om arbetsgivarnas agerande.
Hon vill heller inte kommentera att Transport inte öppnat för trepartsavtal med Hamnarbetarförbundet som jämbördig part.
Jag tror att jag ska avhålla mig från att värdera parterna. Utan jag konstaterar att vi inte har arbetsfred i hamnen och det tycker jag är allvarligt
Ylva Johansson uttrycker oro för att andra partier, de borgerliga och Sverigedemokraterna, kan utnyttja situationen i hamnen för att uppnå långtgående inskränkningar i konflikträtten.
– Därför tycker jag också att det är så viktigt att frågan i hamnen kan lösas. Den får inte tas som intäkt för att göra inskränkningar i grundläggande rättigheter och ändra maktbalansen på arbetsmarknaden.
Men händer inte det oundvikligen om det kommer ett lagförslag?
– Jag kommer inte att medverka till att ändra maktbalansen på svensk arbetsmarknad, upprepar Ylva Johansson än en gång.
– Min uppgift är att säkerställa att vi har starka företrädare och att den svenska modellen fungerar.
LÄS MER ”Ge utredningen om konflikträtten ett tilläggsdirektiv som säger att avtalsshopping inte ska möjliggöras” – LO svarar efter att ha läst denna intervju.
Strejkrätten
• ”Att Hamnarbetarförbundet kan stanna upp hamnens verksamhet trots att arbetsgivaren är avtalsbunden har fått bland andra Svenskt Näringsliv att ropa efter ändrade konfliktregler” skrev Arbetet i ett reportage från hamnen under endagsstrejken i januari förra året.
• I juni tillsatte regeringen en särskild utredare, Tommy Larsson, med uppdraget att se över rätten att vidta stridsåtgärder. Utredningens direktiv har rubriken ”Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden” (Dir 2017:70, finns att läsa på regeringen.se)
• Utredaren ska se över om det är möjligt och lämpligt att ändra fredspliktsreglerna när arbetsgivaren redan är bunden av kollektivavtal eller när skälet till stridsåtgärderna är något annat än att uppnå kollektivavtal.
• Utredningen ska vara klar senast den 31 maj.
Konflikten i Göteborgs hamn: Strejker under 2016, lockouter 2017
• Containerterminalen drivs, på uppdrag av det kommunala hamnbolaget, av APM Terminals som har kollektivavtal med Transport.
• Hamnarbetarförbundet som inte är bundna av fredsplikt tog till stridsåtgärder våren 2016 då de inte kom överens med företaget i frågor om arbetsvillkor och arbetsmiljö.
• 2017 har Hamnarbetarförbundet strejkat en dag samt haft en blockad mot bland annat övertid och nyanställningar. Företaget svarade under maj och juni med sex veckors lockout kvälls- och nattetid.
• Medlare från Medlingsinstitutet har försökt lösa konflikten utan framgång.
• Hamnarbetarförbundet har inte accepterat hängavtal då det ger för lite inflytande. Transport har i sin tur inte velat släppa in Hamnarbetarförbundet som jämbördig part i avtalet.