Maten & Jobbet DEL 3. Många arbetsplatser lever inte upp till de minimikrav som Arbetsmiljöverket ställer på att lunchen ska kunna ätas ”under tillfredsställande förhållanden”.

I stället vittnar många av dem som Arbetet talat med om stress i lunchrummet, dålig miljö eller helt enkelt obefintliga personalutrymmen. Dåliga förutsättningar kan vara rent skadliga, hävdar måltidsforskaren Maria Lennernäs.

– Brist på återhämtning har en nedbrytande och åldrande effekt på hjärnan och kroppen.

Att få sitta ner och äta mat i lugn och ro i en miljö som inte är stressande är därför mycket viktigare än många tror, förklarar hon.

Brist på återhämtning har en nedbrytande och åldrande effekt på hjärnan och kroppen

Måltidsforskaren Maria Lennernäs

”Work detachment” är ett psykologiskt begrepp som används i forskning inom arbetshälsovetenskap.

Översatt handlar det om möjligheten att ”vara psykologiskt frånkopplad” från arbetet under semester, ledighet, raster och pauser. I ett lunchrum med dålig miljö funkar återhämtningen sämre.

– Dessutom visar en rad studier att den omgivande miljön påverkar hur vi upplever maten, hur mycket, hur snabbt och hur länge vi äter, som i sin tur påverkar vår allmänhälsa, säger Maria Lennernäs.

Arbetet har tidigare berättat om Byggnads skyddsombud i Stockholm, Andrzej Stamirowsk, som uppmärksammar brister i personalutrymmena minst en gång i veckan då han är ute på inspektioner.

Enligt honom får många byggarbetare hålla tillgodo med lunchrum i smutsiga källare, utan bord och stolar, utan kylskåp och rinnande vatten.

– På ett ställe fick 30 man samsas runt ett matbord och det fanns inga andra tillagningsmöjligheter än en gammal rostig utomhusgrill, berättar han.

Även busschaufförerna i Stockholm har trånga lunchlokaler men för dem är en allt tajtare tidsmarginal mellan turerna en ytterligare stressfaktor under lunchen.

Stephen Gard, huvudskyddsombud för Kommunal på Keolis i Stockholm är kritisk till schemaläggningen som innebär att busschaufförerna inte alltid hinner värma och äta sin mat, särskilt om det är mycket folk i lunchrummet.

– Flera matsalar i Stockholmsområdet är undermåliga och räcker inte längre till. De har inte dimensionerats i takt med att staden växer och lokaltrafiken ökar. Vi är fler chaufförer nu är för några år sedan.

Att arbetsgivaren snålar med lokalstorlek till den växande personalstyrkan är ett större problem än man kanske kan tro, menar Stephen Gard.

– Om inte chaufförerna får sitta ner i lugn och ro och äta sin lunch finns det risk att de inte kan göra ett bra jobb. En chaufför måste vara extremt koncentrerad under sitt pass.

Maria Lennernäs håller med:

– Busschaufförer är en typ av yrkesgrupp som är extra beroende av när, hur och vad de äter eftersom de kognitiva funktionerna som tankeprocesser och beslutsförmåga påverkas om de inte får mat, säger hon.

En annan yrkesgrupp som sitter länge bakom ratten och inte haft tillgång till matrum är brevbärarna på Bring Citymail i Lindesberg utanför Örebro.

De fick för något år sedan så långa rundor att de inte hade möjlighet att ta sig till kontoret för att äta lunch.

…när man kommer tillbaka till kontoret efter en sjutimmarstur är man nästan darrig av hunger

Conny Ärlerud

När Arbetet träffade brevbärare Conny Ärlerud på en villagata i Frövi i somras stod han lutad mot brevbärarbilen och åt en banan.

– Jag brukar ha med mig frukt i bilen, men när man kommer tillbaka till kontoret efter en sjutimmarstur är man nästan darrig av hunger, sa han då.

Efter påtryckningar från facket och hot om vite på 500 000 har nu Bring Citymail gått med på att brevbärarna ska få ersättning för lunch på restaurang eftersom de inte kan erbjudas lunchrum.

– En delseger, men vi har rundor där det inte finns några restauranger att besöka, så för mig är vi inte i mål förrän vi har egna lokaler i utdelningsområdet, ett ställe där man kan sitta ner och ta det lugnt på ett sätt man inte kan på en restaurang, säger Conny Ärlerud.

Anställda inom trädgårds- och anläggningsbranschen som arbetar ute hos kunder har liknande problem.

Reza Forghani, regionalt skyddsombud Kommunal, har nyligen gjort en 6:6a-anmälan mot en arbetsgivare som inte kunde erbjuda personalutrymmen till sina anställda då de var uthyrda till kunder.

De som driver trädgårdsanläggningarna tänker inte på att anställda måste ha någonstans att värma sin medhavda mat och kunna gå på toaletten då de skriver kontrakt med beställare

Reza Forghani, regionalt skyddsombud

– De som driver trädgårdsanläggningarna tänker inte på att anställda måste ha någonstans att värma sin medhavda mat och kunna gå på toaletten då de skriver kontrakt med beställare. I stället får de anställda sitta på en parkbänk och äta när de är ute på jobb eller betala själva om de går på restaurang.

Så ska det inte behöva vara resonerar Reza Forghani. Men han menar att problemet är svårt att komma åt.

– Få anmäler, många är säsongsanställda, timanställda eller är utländsk arbetskraft och känner inte till sina rättigheter.

Inom handeln är problemet att anställda inte kan gå ifrån. Jennifer Ekdahl, ombudsman på Handels i Stockholm, har under sina inspektionsrundor stött på personal som väljer att inte dricka eller äta under sitt pass eftersom de inte kan lämna butiken för att gå på toaletten när de jobbar ensamma.

Att gå till en gemensam personalrestaurang som finns i många köpcenter kan av samma anledning vara en omöjlighet.

Maria Lennernäs tror att problemen bottnar i att ätandet  är ett område som många arbetsgivare  ser som en individuell angelägenhet. Men de har fel, menar hon.

– Arbetsgivaren har ett stort ansvar att underlätta för människor att ta med mat, att förvara mat, eller erbjuda mat som kan köpas på arbetsplatsen.

Arbetsgivaren ska inte bara skapa förutsättningarna att se till att det finns raster utan också att det finns en norm som gör det tillåtet att gå i från och äta, menar hon.

– I bästa fall uppmuntrar också företaget anställda att gå ifrån och äta så att de ska må bra, fylla på energi och koppla av. Men matrasten är på allt fler arbetsplatser ett eftersatt område.