Sedan 1 juni ska myndigheter som upphandlar ställa som villkor att de som utför arbetet har löner, arbetstider och semester i nivå med centrala kollektivavtal.

Men vad som är lägsta tillåtna lön enligt kollektivavtal kan vara svårt att fastställa.

Dessutom ska kraven bara ställas när det är ”behövligt”, det vill säga när det annars finns risk för lönedumpning – i grunden en bedömningsfråga.

Upphandlingsmyndigheten har hittills utgått från tre branscher där den risken anses finnas: bygg, städning och taxi, som alla nämns i regeringens lagförslag.

– Regeringen nämnde även en fjärde riskbransch i sitt lagförslag, tvätterierna. Men när vi såg på de tvätteritjänster som upphandlas fann vi att kollektivavtalstäckningen är hög, säger Elisabeth Åberg, hållbarhetsspecialist vid Upphandlingsmyndigheten.

Upphandlingsmyndigheten, som ska hjälpa kommunerna att upphandla rätt, har tagit hjälp av parterna för att reda ut vilka löner och andra villkor som ska krävas.

I taxibranschen har myndigheten talat med Transport och Biltrafikens Arbetsgivareförbund (BA).

– Vi och arbetsgivarna räknar ut månadslön på olika sätt. Upphandlingsmyndigheten gick till slut på BA:s siffra. Fast det var inte så mycket som skiljde, säger Bo Nilsson, ombudsman vid Transports Stockholmsavdelning, om de löner för taxiförare som nu finns som vägledning på myndighetens hemsida.

Vad gäller byggarbete hänvisar Upphandlingsmyndigheten till villkor som Stockholms stad, Göteborg och Malmö har arbetat fram.

De tre storstäderna var klara över att de ville ställa arbetsrättsliga villkor vid upphandling oavsett om detta skulle bli ett lagkrav eller ej, och 2016 inledde de en dialog med facken och arbetsgivarna.

– Det gick väldigt trögt först. Jag tror att parterna, som vi träffade var för sig, upplevde att det här var en förhandling, säger Stefan Nordin, upphandlingschef vid Stockholms stad.

I byggavtalet fanns ingen användbar lägsta lön att utgå från. Så i maj i år kom Byggnads och Sveriges Byggindustrier överens om en särskild lön att använda just vid offentliga upphandlingar.

Kommunerna är dåliga på uppföljning

Jari Visshed, Fastighets

Den sortens speciallösning diskuteras nu även av parterna i taxinäringen.

Konkurrensen från företag som saknar kollektivavtal har gjort att företag som har avtal har slutat att lägga anbud i offentliga upphandlingar: De vet att de är chanslösa.

Den nya lagen är tänkt att rätta till den snedvridna konkurrensen. Och det kan lyckas, säger såväl Kommunal, Fastighets och Transport som Almega Serviceföretagen och Transportföretagen till Arbetet.

Men de är inte säkra. För det räcker inte att kommunerna ställer krav när de upphandlar – de måste också kontrollera att kraven uppfylls.

Annars kan företagen lugnt påstå att de uppfyller villkoren, fastän de betalar löner långt under kollektivavtalets.

– Dessvärre har kommunerna hittills varit dåliga på att följa upp sina upphandlingar, säger Ari Kouvonen, näringspolitisk expert vid Almega och expert på städbranschen.

Uppföljningen kräver ny kompetens av oss

Stefan Nordin, Stockholms stad

– Knäckfrågan är: Hur ska de arbetsrättsliga villkoren följas upp? Säg att en anställd arbetar 50 procent i ett städuppdrag där man har ställt krav på lön i nivå med kollektivavtal och 50 procent någon annanstans. Hur gör man då?

Fastighets tredje ordförande Jari Visshed instämmer:

– Kommunerna är dåliga på uppföljning. De reagerar först när föräldrarna börjar skrika om att det ser för jävligt ut i barnens skola. Ansvaret för städningen är ofta delegerat till skolans rektor – som väljer billigaste alternativet för att frigöra pengar för annat.

Elisabeth Åberg vid Upphandlingsmyndigheten säger att ”bra metoder för uppföljning behöver vi utveckla”.

Uppföljningen blir en ”utmaning” och kan visa sig resurskrävande, enligt SKL:s förbundsjurist Magnus Ljung.

– Uppföljningen kräver ny kompetens av oss, säger Stefan Nordin vid Stockholm stad. Vi kan behöva rekrytera personal med arbetsrättsligt kunnande. Jag tror inte att alla kommuner har de resurser som detta kräver.

Ny lagstiftning 1 juni 2017

• Myndigheter som upphandlar ska kräva att leverantören ger sina anställda lön, arbetstid och semester lägst i nivå med det centrala kollektivavtalet. Kravet gäller även underentreprenörer. När myndigheten anger arbetsvillkoren ska fack och arbetsgivare få chans att yttra sig.

• Kravet är dock bara obligatoriskt i upphandlingar över en viss storlek. I statliga upphandlingar går gränsen vid 1,2 miljoner kronor,
i kommunala vid 1,9 miljoner och för byggentreprenader vid 48 miljoner. Och kravet ska bara ställas om det är ”behövligt”, alltså när det finns risk för dumpade arbetsvillkor.

• Indikationer på sådana risker är, enligt Upphandlingsmyndigheten: yrken där utbildningskraven är låga, migrantarbetare eller utstationerad arbetskraft ofta förekommer och kollektivavtalstäckningen är låg.

Upphandling

• Varje år upphandlar myndigheter i Sverige tjänster och varor för 600 miljarder kronor. Som regel väljer de det billigaste anbudet. Prispressen har lett till dumpade löner, med 27 kronor i timmen till färdtjänstchaufförerna i Stockholm som ett känt exempel.

• Regeringen har länge försökt sätta stopp för dumpningen. Och i våras fick de rödgröna med sig Krist-demokraterna på ny lagstiftning.