ÖVERVAKNING. Den allt mer digitala miljön, med bland annat gps:er och andra positioneringssystem, ökar möjligheterna för arbetsgivare som vill övervaka sina anställda.

Antalet drogtester tagna i arbetslivet som prövas på Karolinska universitetssjukhuset, ett av de största laboratorierna på området, har ökat från 27 269 till 66 599 mellan 2011 och 2016. Antalet personer som begär utdrag om sig själva ur brottsregistret har samtidigt ökat från 171 114 till 299 834. En orsak tros vara att arbetsgivare kräver detta inför anställning.

Under 2000-talet har skarpare reglering av arbetstagares integritet efterfrågats från såväl fackligt håll som från polisen och från flera statliga utredningar som önskat ny lagstiftning. Men än så länge har förslagen fortsatt vara just förslag, i flera fall ganska dammiga vid det här laget.

För arbetstagare som stretar emot när de känner sig kränkta av övervakning ger regler och praxis ingen solklar vägledning.

– Vi vill aldrig testa något med medlemmens anställning som insats, säger Darko Davidovic, förbundsjurist på IF Metall som en förklaring till att få fall om integritet prövas rättsligt.

Han säger att medlemmar undrar om de kan vägra när arbetsgivaren vill att de till exempel ska ha gps på sig av tveksamma skäl. Om de gör det är risken att arbetsgivaren svarar med uppsägning och då är det i många fall oklart vem som skulle vinna i domstol.

– Det sätter oss i en situation där det blir ganska jobbigt att säga till någon ”äh, kör”, säger Darko Davidovic.

Illustration: Eva Vaihinen

Han säger att han stött på slentrianmässiga krav på utdrag ur belastningsregistret och gps-journaler som används för att detaljgranska var folk varit.

På Unionen berättar förbundsjuristen Pierre Dahlqvist att deras fackliga rådgivare får frågor om integritet rörande framför allt gps och kameraövervakning.

Det gäller situationer där ett syfte, exempelvis underlag för skatteredovisning, angetts från början men informationen som samlas in också använts till att bevaka anställda. Det strider normalt mot reglerna.

– Men skadestånden är så pass låga att jag misstänker att medlemmarna ofta inte tycker det är värt att driva det till sin spets, säger Pierre Dahlqvist om personuppgiftslagen och kameraövervakningslagen.

I byggsektorn är personalliggare ett krav sedan förra året. Det har lett till diskussioner om vilken information som får samlas in i appar kopplade till liggarna.

– Syftet är att checka in och ut i en personalliggare, då ska man välja en app som gör det och inget annat. En massa information som inte behövs erbjuds i apparna, säger Anneli Ohlsson-Anderbjörk, förbundsjurist på Byggnads.

Saco presenterade i maj en kartläggning där 20 intervjuade, fackliga representanter och HR-ansvariga, vittnade om bland annat kontroller av anställdas hälsovanor samt kontroller av hur man jobbar i datormiljön.

I juni lade en statlig kommitté fram sina förslag om hur integritet kan värnas på flera samhällsområden. Till skillnad mot tidigare statliga utredningar föreslår de ingen ny lagstiftning för integritet i arbetslivet. I stället vill de att Arbetsmiljöverket ska stötta ett arbete med branschvisa uppförandekoder.

Kommitténs ordförande Göran Gräslund tror att uppförandekoder blir mer konkreta och lättare att ändra vid behov. Att man får en annan nyansering än i lagstiftning.

Sacos ordförande Göran Arrius anser däremot inte att uppförandekoder räcker.

– Vi försöker trycka på regeringen att vi faktiskt vill ha en lag. Då säger många ”tycker inte ni att det är bättre med kollektivavtal?”, säger han.

– Det vi märker nu är att arbetsgivarna är ganska lite intresserade av att teckna kollektivavtal om det här, för som det är nu är det fritt fram kan man säga.

Darko Davidovic önskar att man skulle gå vidare med förslag om lagstiftning som lagts fram i tidigare utredningar.

– Vi skulle vilja ha en sammanhållen lagstiftning och högre skadeståndsnivåer, säger Pierre Dahlqvist på Unionen.

Även Susanna Kjällström, jurist på LO-TCO rättsskydd tycker att det behövs ytterligare lagstiftning för att skydda anställdas integritet.

– Det finns flera utredningar som visar att arbetstagares integritet kränks i hög grad. Ändå gör man inget för att skydda dem, säger hon.