• 1999 S-regeringen tillsätter en särskild utredare som ska se över behovet av åtgärder för att stärka den enskildes integritet i arbetslivet –
• 2002 Utredningen slår fast att ett godtagbart skydd för arbetstagares integritet saknas. Den föreslår att lagen ska reglera bland annat arbetsgivares rätt att ta del av privat e-post, göra drogtester eller kräva utdrag ur brottsregistret.

• 2006 S-regeringen bestämmer sig för att återigen låta en utredare föreslå lagstiftning om skydd för personlig integritet i arbetslivet –
• 2009 Utredningen föreslår en ny lag om integritet på jobbet. Man slår fast att existerande regelverk brister.

• 2013 Den borgerliga regeringen tillsätter en utredning om registerutdrag i arbetslivet. Syftet är att arbetsgivare inte ska begära utdrag ur brottsregistret utan godtagbara skäl –
• 2014 Utredningen ”Registerutdrag i arbetslivet” föreslår förbud för arbetsgivare att, utan författningsstöd, begära att arbetssökande visar utdrag ur belastningsregistret. Författningsstöd finns för jobb i till exempel barnomsorgen.

• 2014 Den borgerliga regeringen tillsätter en kommitté för att se över läget för personlig integritet vid användande av informationsteknik –
• 2016 I ett delbetänkande listar integritetskommittén riskområden i arbetslivet. De ser allvarlig risk med positionering och kameraövervakning. De ser viss risk vid scanning av sociala medier, kompetensdatabaser och bakgrundskontroller –
• 2017 I kommitténs slutbetänkande förespråkas ingen lagstiftning om integritet i arbetslivet. I stället föreslås Arbetsmiljöverket få i uppdrag att stödja utarbetande av uppförandekoder.

RESULTAT
Inget av utredningsförslagen har lett till lagändringar. Regeringen ska ha för avsikt att lägga fram ett förslag om rätten att begära brottsregisterutdrag, men tre år efter utredningen har det ännu inte skett.