Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

En demonstrand brände regeringspartiet Syrizas flagga utanför parlamentet i Aten i maj 2017 strax innan ännu ett sparpaket röstade igenom. Den grekiska ekonomin ser allt ljusare ut, men arbetslösheten är fortsatt hög och åtstramningarna fortsätter, vilket fått Syriza att tappa stöd. Foto: Thanassis Stavrakis/AP-TT

Väljarstödet pekar nedåt, men de ekonomiska prognoserna uppåt. Den grekiska vänsterregering har tvingats genomföra stora sparpaket och har tappat sitt starka stöd, ändå spår vissa att de har chans att vinna valet 2019.

Greklands styrande vänsterparti Syriza fortsätter att tappa väljarstöd till de konservativa. Vore det val idag skulle Alexis Tsipras regering få 17 procent av rösterna mot 30 för Ny demokrati (se exempelvis denna opinionsmätning).

Efter drygt två år i regeringsställning har Syriza ännu inte lyckats vända den ekonomiska krisen.

För fler Globala nyheter – följ oss på Facebook

Istället har välfärden försämrats, pensionerna skurits ned ytterligare under våren, och lönerna fortsatt pressats nedåt. Arbetslösheten har visserligen svagt förbättrats, men är fortsatt högst i EU och ligger på 23,6 procent.

Fast en vändning kan vara på väg.

Den 15 juni möts Eurogruppen för att enas om en stödutbetalning till Grekland på runt sju miljarder euro (runt 70 miljarder kronor), som en del av landets tredje stödpaketet på totalt 86 miljarder euro.

Behovet av de sju miljarderna är akut för att bland annat betala av lån som förfaller i juli.

Men vid Eurogruppens senaste möte i maj var landet inte överens med Internationella valutafonden, IMF, som tycker Eurogruppen har en för ljus syn på den grekiska ekonomin och därför kräver lånavskrivningar för att vara med och finansiera stödpaketet. Något EU med Tyskland i spetsen motsätter sig.

Det tyska valet hålls i september, vilket gör det omöjligt för Merkel att ta upp skuldavskrivningar utan att uppfattas som en grekisk kassako av väljarna.

Syriza försöker å sin sida övertyga Eurogruppen att ta fram ett tillväxtpaket som ska ge en bättre ekonomisk utveckling. Fast då krävs, menar Syriza, besked om bland annat lånelättnader och tillväxtfrämjande åtgärder.

Trots dåliga opinionssiffror för Syriza i dagsläget – och kraftig kritik inte minst från vänsterhåll som anser att regeringen anpassat sig till trojkans krav (EU, ECB och IMF) – finns ändå en ekonomisk utveckling som talar för Tsipras regering vid valet 2019.

Förutsatt att den då kan visa att den värsta krisen är över och bättre tider stundar.

OECD skriver i sin precis publicerade Economic Outlook att den grekiska ekonomin nu återhämtar sig och arbetsmarknaden förbättras. Likaså att både produktionen av kapitalvaror och privatkonsumtionen i stort ökar, medan arbetslösheten alltså minskar.

BNP förutses växa med 1.1 procent 2017, och 2,5 procent 2018. Financial Times hade nyligen rubriken: Modiga investerare ser potential i återupplivad grekisk ekonomi.

Det finns dock orosmoln.

Strukturella reformer av produktion och lånemarknaden behövs understryker OECD. Medan IMF i en rapport från i år vill se reformer av arbetsmarknaden och fackföreningarna eftersom lagar som reglerar områdena inte setts över sedan 1980-talet.

Fast för Syriza är facken en tillgång. Centralorganisationerna GSSE och Adedy har hittills hållit sig hyfsat lojala mot regeringen och använt strejkvapnet sparsamt, vilket de kanske inte skulle gjort med en annan regering.

För Syriza gäller det nu att få till lånelättnader och i bästa fall skuldavskrivningar, locka investerare och skapa jobb. Vilket i sin tur skulle öka skatteintäkterna, ge utrymme för att börja återställa välfärden, och därmed vinna väljarnas stöd 2019.

Gert Lundstedt

 

LÄS OCKSÅ:

Grekiska arbetsrätten fräts sönder

Grekiska löner hotade

Syriza ska styra Grekland med hjälp av nationalistparti

”Ge oss en chans att betala”