En grå betongpump sträcker sig mot blå himmel invid Ulriksdals pendeltågsstation norr om Stockholm. Män i orangea västar står uppställda för att visa vägen mot byggboden där arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) ska redogöra för regeringens förslag till ny utstationeringslag.

– Man ska alltid kunna få till svenskt kollektivavtal, men med de begränsningar som EU-rätten innebär, säger ministern när hon väl placerat sig och klackskorna en bit till vänster om tejpbiten som märker ut var hon ska stå inför journalisterna.

Propositionen hon är här för att prata om läggs fram i sin helhet nästa vecka. Innehållet uppges vara i stort detsamma som i den lagrådsremiss som regeringen lämnade ifrån sig innan jul. Det handlar om vilka krav facket ska kunna ställa på svenska kollektivavtal hos företag från andra EU-länder som skickar anställda på tillfälliga jobb i Sverige.

– Den viktigaste förändringen är att den så kallade bevisregeln tas bort, säger Ylva Johansson om förslagets innehåll.

I dag kan facket inte ta till stridsåtgärder för att kräva avtal om företagen visar att de redan har minst motsvarande villkor från hemlandet. Det är det som kallas bevisregeln. Den fackliga kritiken mot regeln har varit hård eftersom det är svårt för facket att granska de anställdas verkliga villkor när svenska kollektivavtal inte gäller. Nu föreslår regeringen alltså att bevisregeln tas bort, då den inte anses nödvändig för att leva upp till EU:s krav.

Lagförslaget innebär också bland annat att de kollektivavtal som man kan ta strid för gentemot utländska företag ska vara specialkonstruerade så att företagen inte binds av alla de skyldigheter som finns exempelvis i medbestämmandelagen. I en annan del av lagförslaget vill regeringen emellertid skärpa fackets möjligheter att kontrollera de anställdas villkor, bland annat genom att det ska gå att få ut anställningshandlingar översatta till svenska.

Men detta betyder inte att arbetare från övriga EU-länder får rätt till avtal med samma villkor som i de avtal som gäller i svenska företag. Även om lagen ändras är det nämligen fortfarande endast nedskalade varianter av kollektivavtalen som kan krävas med stridsåtgärder. EU-rätten ger bara rätt att kräva minimivillkor inom vissa områden (bland annat arbetstid, semester och lön) av utländska företag. Ylva Johansson hänvisar till att det pågår ett arbete på EU-nivå, med målet att göra det möjligt att i framtiden begära lika lön, i stället för minimilön. För att nå dit krävs ändringar i EU:s utstationeringsdirektiv.

– Det är ju fortfarande en skillnad mellan lika lön och minimilön förstås. Det är en oacceptabel skillnad, det är därför vi vill ändra i direktivet, säger Ylva Johansson när pressträffen flyttat ut intill bygget och alla fått på sig likadana orangea västar som männen som snitslade vägen.

– Men jag tror ju ändå att den lagstiftning vi nu lägger fram gör jättestor skillnad, fortsätter hon.

EU-reglerna begränsar inte bara rätten att ställa krav på lika lön, även rätten att kräva fullständiga avtal i andra delar begränsas. Ylva Johansson konstaterar att det inte ändras av det EU-förslag som nu diskuteras.

– Den stora förändringen i det förslag som ligger från kommissionen är att vi går på lika lön. De andra frågorna har kommissionen inte lagt förslag om.

Tror du att man kan komma dit att det går att kräva precis samma avtal av svenska och utländska företag?
– Det är min ambition, det är Sveriges regerings ambition, att vi ska nå dit.

Det har varit omdiskuterat om försäkringsskydd kan ingå i vad som kan krävas med dagens EU-regler. Här sätter regeringen inte ner foten med lagförslaget. Ylva Johansson hänvisar till att det är en fråga för parterna att definiera vad som ingår i den så kallade hårda kärna av villkor som får ingå i de nedskalade kollektivavtalen.

Hur ser möjligheterna att få igenom det här i riksdagen ut?
– Jag hoppas på ett brett stöd. Jag vill gärna utgå från att alla partier vill att det ska vara ordning och reda, säger Ylva Johansson.

Innan jul gick Sverigedemokraterna ut med att de skulle stötta ett lagförslag av det här slaget. I dag uppger partiets presstjänst att de inte kommenterar förrän propositionen är framlagd i sin helhet nästa vecka. Arbetet har sökt Moderaterna för en kommentar. De har hittills tagit avstånd från förslaget.

LÄS OCKSÅ Ledare: Äntligen! Alliansens antifackliga lag ”Lex Laval” försvinner – Martin Klepke

LÄS OCKSÅ Krav på utländska företag skärps

LÄS OCKSÅ Riksdagsstöd för lex Laval-ändringar

LÄS OCKSÅ LO hoppas på Alliansen gällande nytt Laval-förslag

LÄS OCKSÅ Nytt lagförslag kan riva upp lex Laval

LÄS OCKSÅ EU splittrat om utstationering

Här förklarar Arbetet Lex Laval:

Video från YouTube

Genom att börja spela videon godkänner du YouTubes dataskydsspolicy.

Källa: https://youtu.be/nlOIdMMn1Bs