STOCKHOLM 20161130 Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) hÂller presstr‰ff fˆr att presentera regeringens fˆrslag fˆr att underl‰tta kommunernas mottagande av nyanl‰nda. Foto Pontus Lundahl / TT kod 10050

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S). Foto: Pontus Lundahl/TT

Regeringen vill stärka rättigheterna för utländska arbetare som inte är med i facket. Det står klart i förslaget till ny utstationeringslag. Lagförslaget stärker rätten att kräva svenska kollektivavtal samt att kontrollera efterlevnaden.

I dag har regeringen lämnat sitt lagförslag gällande lex Laval på remiss till lagrådet. De hoppas att reglerna ska börja gälla vid halvårsskiftet nästa år. Det handlar om villkor för utländska företag som skickar anställda på tillfälliga jobb i Sverige, så kallad utstationering.

Om dessa företag säger nej till att teckna svenska kollektivavtal kan facket endast ta till stridsåtgärder för att kräva nedskalade avtal. Dessa avtal ska vara begränsade till minimivillkoren i EU:s utstationeringsdirektivs hårda kärna. Där ingår bland annat arbetstid, semester och lön.

I dag kan facket dessutom inte alls ta till stridsåtgärder om företaget visar att de anställda redan har motsvarande villkor från hemlandet. Sådana villkor är svåra för svenska fack att verkligen kontrollera. Som Arbetet tidigare skrivit vill regeringen nu ändra detta och ge rätt till stridsåtgärder för svenska avtal oberoende av tidigare villkor.

­– Konkurrens mellan företag ska bygga på kompetens, inte dåliga arbets­förhållanden. Svenska fackförbund ska alltid kunna kräva ett svenskt kollektivavtal, ytterst med stöd av stridsåtgärder, sa arbetsmarknadsministern Ylva Johansson tidigare i veckan om förslaget.

Avtalen som man ska kunna ta strid för ska dock vara specialkonstruerade. De ska inte leda till alla de skyldigheter enligt till exempel medbestämmandelagen som ett kollektivavtal normalt sett innebär i Sverige.

Lagrådsremissen innehåller också förändringar som skulle ge anställda i utstationerande, avtalsbundna företag rätt att driva krav på vissa villkor enligt avtal även om de inte är medlemmar i facket. Vidare ska fackets möjlighet att kontrollera villkoren skärpas genom rätt att kräva ut handlingar så som anställningsavtal, översatta till svenska.

Men lagrådsremissen ändrar inte det faktum att facket endast kan kräva avtal som är nedskalade till att omfatta minimivillkor inom den hårda kärnan. Det har bland annat diskuterats huruvida premier för arbetsskade- och livförsäkringar ska kunna räknas in där. Regeringen sätter inte ner foten i den frågan, utan slår fast att det i slutänden är en rättslig fråga.

För att facket ska kunna kräva mer än miniminivåer inom den hårda kärnan krävs ändringar i EU-reglerna, det rår inte den svenska lagen på. Det pågår EU- förhandlingar om detta. Sådana ändringar skulle kunna innebära större möjligheter att kräva ersättningar i nivå med svenska avtal.

 

LÄS OCKSÅ Riksdagsstöd för lex Laval-ändring

Brödtext

LÄS OCKSÅ LO hoppas på Alliansen gällande nytt Laval-förslag

LÄS OCKSÅ Nytt lagförslag kan riva upp lex Laval