Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund köper inte Vårdföretagarnas argument. Foto: Kommunal

Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund köper inte Vårdföretagarnas argument. Foto: Kommunal

Ersättningen från staten är för låg för att vi ska kunna ge de personliga assistenterna samma löneökning som andra grupper har fått, hävdar Vårdföretagarna. Helt fel, anser Kommunal – och regeringen.

LÄS OCKSÅ Debatt: Regeringen måste ta sitt ansvar – Inga-Kari Fryklund

Kommunal varslade på torsdagen om stridsåtgärder mot Vårdföretagarna. Facket kräver att 40 000 personliga assistenter ska få lika stora löneökningar som andra grupper på arbetsmarknaden har fått i år, det vill säga 2,2 procent.

– Vi vill gärna betala samma löneökningar som andra branscher. Men när det inte finns pengar, så går det inte, säger Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör för Vårdföretagarna, ett förbund inom Almega.

Vårdföretagarna skyller hela konflikten på regeringen. När den statliga assistansersättning höjs med 1,4 procent kan vi inte betala löneökningar på 2,2 procent, resonerar Inga-Kari Fryklund.

Resonemanget får Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund att protestera högt.

– De blandar ju äpplen och päron. På riktigt!

Höjningen av assistansersättningen med 1,4 procent vid årsskiftet motsvarade en ökning med fyra kronor, från 284 till 288 kronor per timme, påpekar Lenita Granlund.

– Men en höjning av lönerna med 2,2 procent motsvarar bara 2,83 kronor i timmen. Och den löneökningen begär Kommunal inte från årsskiftet, utan från den 1 juli i år.

LÄS OCKSÅ Kommunal varslar om konflikt inom personlig assistans

Kommunal anser alltså att den statliga assistansersättningen, som betalas via Försäkringskassan, räcker för att klara löneökningar i nivå med resten av arbetsmarknaden.

Kommunal kan ta stöd i regeringens beräkningar. Enligt socialdepartementet är assistansersättningen tänkt att räcka till såväl löner som utbildning, administration och andra omkostnader.

Och den är i själva verket väl tilltagen. Regeringen skriver i budgetpropositionen för 2016:

”Schablonbeloppet är för högt beräknat i förhållande till arbetskostnader för vårdbiträden och personliga assistenter samt övriga kostnader (dvs. administration, kompetensutveckling, assistansomkostnader m.m.).”

Inga-Kari Fryklund hävdar dock att regeringen har räknat fel.

– Assistansersättningen har höjts för lite i flera år, under både den tidigare och den nuvarande regeringen. Samtidigt har kraven på tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg och nya krav från Försäkringskassan gjort att behovet av administration har ökat.

– Under hösten går Försäkringskassan dessutom över från att betala assistansersättningen i förskott till att betala i efterskott. Vi befarar att företag med låg likviditet inte kommer att klara att betala ut lön i oktober, men få in pengar först i november.

Om nu staten skärper villkoren, varför ska just de anställda sota för det genom utebliven löneökning?

– Vi vill inte låta de anställda sota för den låga assistansersättningen. Men finns det inte pengar så finns det inte, svarar Inga-Kari Fryklund.

Andra företag klarar årets löneökningar trots att de inte heller kan höja sina priser med mer än 1,4 procent. Varför kan inte ni?
– Det här är en väldigt annorlunda bransch. Staten bestämmer ersättningen, och den täcker inte introduktion, uppsägningstider eller att en brukare går bort. Nu tvingas företagen dra ner på handledning och utbildning.

Medlingsinstitutet har under fredagen utsett Gunilla Runnquist och Katarina Novák till medlare i förhandlingarna mellan Kommunal och Vårdföretagarna.

Vårdföretagarna kommer att förklara för medlarna att många företag i branschen har små marginaler, och att lönsamheten generellt är dålig. En granskning av de största företagen i branschen i nättidningen Dagens Arena ger en annan bild.