Klicka på grafiken för att se den större. Foto: Eva Vaihinen

Klicka på grafiken för att se den större. Grafik: Eva Vaihinen

Bristen på utbildade bilmekaniker, betongarbetare och undersköterskor bara ökar. Ändå väljer ungdomar bort yrkesprogrammen på gymnasiet. Skulden är kanske inte bara Jan Björklunds.

LÄS OCKSÅ Färdiga för jobb vid 18 års ålder

Gymnasieminister Aida Hadzialic log i kapp med topparna från Svenskt näringsliv och LO när  ”Yrkesutbildningens år 2016” lanserades före nyår. Framför kamerorna provade hon på att tapetsera. Än en gång ska en kampanj locka elever till gymnasiets yrkesprogram.

Det behövs. I flera år har Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och fack varnat för brist på yrkesutbildad arbetskraft. Och det handlar inte bara om sjuksköterskor och ingenjörer.

I februari kom senaste versionen av ”Var finns jobben?”, Arbetsförmedlingens årliga undersökning om efterfrågan på arbetskraft. Där tilldelas varje yrke ett bristindex. Operationssköterskor ligger i absolut topp med ett bristindex på 4,79 av fem möjliga. För läkare är siffran 4,50.

I ungefär samma klass hamnar en rad LO-yrken: kockar (4,74), lastbilsmekaniker (4,45), VVS-montörer (4,38) och golvläggare (4,34) för att nämna några. Undersköterskor, murare, betongarbetare och CNC-operatörer är andra LO-grupper som blir svåra att rekrytera framöver.

Arbetsförmedlingen lyfter fram fyra gymnasieprogram som särskilt bra för ungdomar som vill ha jobb: bygg- och anläggningsprogrammet, fordons- och transportprogrammet, industriteknikprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet. Tidigare har fordons- och transportprogrammet hamnat i topp när LO och Skolverket har undersökt chanserna till jobb efter examen, tätt följda av energi- respektive byggprogrammet.

Ändå väljer allt färre ungdomar yrkesprogrammen. Hösten 2007 började 35,2 procent av de nyblivna gymnasisterna på ett yrkesprogram. I den årskull som började gymnasiet hösten 2015 hade andelen sjunkit till 24,2 procent. Varken kampanjer eller jobbargument hjälper.

Frågar man folk i skolans värld om orsaken inleds svaren med ”Jan Björklund” eller ”Gy 11”. Björklunds gymnasiereform 2011 innebar att yrkesprogrammen inte längre ger behörighet att läsa vidare på högskola. Såvida man inte väljer till extra lektioner i engelska och svenska. ”Alla ungdomar vill inte bli akademiker, och alla kan inte”, sa utbildningsministern i intervju efter intervju.

Han pratade ner yrkesprogrammen, stigmatiserade dem, sa Björklunds efterträdare, gymnasieminister Aida Hadzialic (S), till Arbetet i höstas.

– Behörigheten till högskolan är viktig. Mentalt är det inte samma sak att välja till högskolebehörighet som att den normalt ingår, men kan väljas bort, säger Amelie von Zweigbergk, som har utrett ungdomars val till gymnasiet på regeringens uppdrag.

Skärmavbild 2016-03-16 kl. 13.07.43Gerth Sjöblom, yrkeslärare på fordonsprogrammet i Stockholm, säger:

– Jag trodde först på reformen. Men yrkesprogrammens låga status befästes. Många föräldrar släpper inte sina barn till oss, de uppfattar att högskolespåret är stängt.

Det är ett statistiskt faktum att antalet sökande till yrkesprogrammen föll markant efter reformen 2011. Men tillbakagången inleddes redan tidigare. Björklunds reform blev fel, men den tog fasta på ett problem: Kvaliteten i yrkesprogrammen. Medan de pojkdominerade programmen har nära samverkan med respektive bransch och verkligen leder till jobb har andra, som barn- och fritidsprogrammet, problem.

Skolinspektionen undersökte nyligen varför så många som var fjärde elev hoppar av från en del yrkesprogram, och fann att gymnasieskolorna misslyckas med att ge eleverna, som i många fall är skoltrötta, en yrkesidentitet. Som ett eko av Björklund fann inspektionen också att kraven på eleverna måste höjas.

– Branschens krav för anställningsbarhet har höjts, säger Lina Skoglund på IF Metall, som ingår i motorbranschens yrkesnämnd. Utbildningen har inte hängt med. Vi undersöker nu om vi kan bilda college för motorbranschen, efter den modell vi har med teknikcollege för det industritekniska programmet på gymnasiet.

Flera program har förbättrats på senare år, bland annat med collegemodellen. Men ska fler elever i nian välja yrkesprogrammen måste de till en början känna till dem. Här brister det, anser Gerth Sjöblom: Studie- och yrkesvägledarna informerar inte om hans fordons- och transportgymnasium.

Regeringens utredare von Zweigbergk är inne på samma linje. Utredningen föreslår att två veckors prao i årskurs nio åter ska bli obligatoriskt.

Men ungdomar kanske väljer bort yrkesutbildningarna för att de leder till tunga, lågbetalda jobb?
– Jag tror inte det, svarar Lina Skoglund. I september 2014 var snittlönen i motorbranschen omkring 27 000 kronor i månaden, och den har stigit sedan dess.

– Så kan det vara, svarar Kristina Mårtensson, samhällspolitisk chef på Kommunal. Antingen är det en trend bland unga att inte välja yrkesprogram. Eller också är villkoren för undersköterskor inte så lockande.

TEMA UTBILDNING

Unga utbildar sig efter kön

De lär sig om hot och våld på Runö

GS utbildar i att bemöta med respekt