I manligaste laget. Under 2015 sjönk andelen kvinnor som kom till tals i Arbetet.  Foto: Anders Emretsson

I manligaste laget. Under 2015 sjönk andelen kvinnor som kom till tals i Arbetet.  Foto: Anders Emretsson

Arbetet strävar efter att lika många kvinnor som män ska komma till tals. Men det senaste året har utvecklingen mot en jämställd tidning kört fast.

Som läsare har du kanske inte funderat på könsfördelningen bland dem som intervjuas. Men faktum är att Arbetet har ställt upp kravet på sig själv att lika många kvinnor som män ska komma till tals och synas på bild i tidningen.

Sedan 2009 räknar vi, nummer för nummer, hur vi uppfyller kravet på balans mellan könen. Varje kvinna och man som citeras i nyhetsartiklar och reportage, tar till orda på debatt- och insändarsidorna eller träder fram på bild blir en pinne i statistiken.

Lagom till den 8 mars förra året ställde redaktionen ut ett löfte till läsarna: 2015 skulle vi nå könsmässig balans i vår rapportering.

Det har inte lyckats. När statistiken för 2015 summeras har det tvärtom gått åt fel håll. 43,2 procent av dem som talar i tidningen är kvinnor, mot 45 procent året innan. Omvänt har männen ökat sin andel av dem som kommer till tals från 55 procent 2014 till 56,8 procent 2015.

I enstaka nummer är kvinnorna faktiskt i majoritet bland dem som citeras.

Men helheten är inte bra, och mot slutet av året (i nummer 41) finns ett bottennapp med bara 21 procent kvinnor bland dem som kommer till tals.

Skärmavbild 2016-03-03 kl. 08.12.46Då, i december 2015, hade avtalsrörelsen just dragit igång på allvar. Industriarbetsgivarna sa att utrymmet för löneökningar var lika med noll – varpå topparna inom fack och näringsliv drabbade samman.

– Och då LO-förbundens och arbetsgivarorganisationernas främsta företrädare är män är det lätt hänt att mansdominansen slår igenom i tidningen, säger Liv Beckström, tf chefredaktör för Arbetet.

– Vi anstränger oss faktiskt för att få tag i kvinnliga talespersoner med ansvar för avtalsfrågor. Då vill vi förstås att de kvinnor vi hittar också uttalar sig, och inte skickar samtal från journalister vidare till manliga kollegor.

Allra svårast är att nå jämställdhet i det opinionsbildande materialet, främst debattartiklar och insändare. Nästan 70 procent av dem som skrev år 2015 var män, 30 procent kvinnor.

– Också här kan avtalsrörelsen ha slagit igenom. Mycket av debatten i Arbetet har kretsat kring löner. Vi kanske måste beställa fler artiklar av kvinnliga skribenter, funderar Liv Beckström.

Även på bild har andelen kvinnor sjunkit något jämfört med 2014. Men här är målet om balans mellan könen inte så avlägset: 53 procent av dem som avbildas i tidningen är män, 47 procent är kvinnor.

– Vi har duktiga redigerare som håller koll på könsbalansen, säger Liv Beckström.

LÄS OCKSÅ:

Arbetets löfte: Vi ska skriva jämställt