Svensk arbetsmarknad står troligen inför sin största utmaning någonsin med stora integrationsproblem som riskerar att leda till ännu större utanförskap och med ungdomar som hamnar allt längre ifrån arbetsmarknaden.

I Arbetet den 26 februari menar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att det är den förra regeringens fel att hennes politik för långtidsarbetslösa inte fungerar. Samtidigt ställer Arbetsmarknadsutskottet in fem möten i rad. Anledningen är enkel, regeringen har inga förslag som riksdagen kan ta ställning till.

Innan valet 2014 var tonläget högt hos Socialdemokraterna och Ylva Johansson klagade på inställda möten och efterlyste propositioner från arbetsmarknadsdepartementet för att få bukt med arbetslösheten. Nu har Johansson själv varit arbetsmarknadsminister i snart 1,5år och pratar mycket om jobb men var är förslagen?

Som ledamot i arbetsmarknadsutskottet hade jag gärna gått på utskottsmöte i veckan för att diskutera hur vi ska komma till rätta med det utanförskap som breder ut sig bland unga och utrikes födda. Men arbetsmarknadsministern har inte lagt ett enda förslag på riskdagens bord som skulle underlätta för dessa att komma i jobb.

På Socialdemokraternas hemsida står att läsa ”Den socialdemokratiskt ledda regeringen har gjort en rad reformer av arbetsmarknaden – och det har gett resultat”. De gör alltså gällande att det dels gjorts reformer av arbetsmarknaden av vänsterregeringen men också att dessa reformer ”gett resultat”. Vilka reformer och vilka resultat, Ylva Johansson?

Nyligen höll arbetsmarknadsministern en pressträff och deklarerade att regeringen nu är på god väg att lösa ungdomsarbetslösheten. Dagen efter kom Arbetsförmedlingens siffror som visar att ungdomsarbetslösheten är 20 procent, antalet traineetjänster är endast 59 i januari och antalet extratjänster är inte många fler – 88 stycken. Samtidigt har regeringen gjort det dyrare att anställa unga genom att höja arbetsgivaravgiften.

Pompös retorik kanske kan gjuta mod i de egna leden men det löser inte de samhällsutmaningar Sverige står inför. I det högkonjunkturläge som nu råder får visserligen ungdomar som står nära arbetsmarknaden jobb – trots regeringen – men samtidigt hamnar allt fler unga längre ifrån arbetsmarknaden.

Antalet ungdomar som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen i mer än sex månader har ökat med 2 000 sedan regeringen tillträdde och antalet unga i Fas 3 har ökat med 50 procent under samma tid! En kvarts miljon asylsökande har kommit till Sverige de senaste två åren och vi vet att det i snitt tar åtta år för en nyanländ att komma i jobb. Utmaningarna på arbetsmarknaden är alltså gigantiska och det är fel läge att vara nöjd.

Katarina Brännström (M).

I Sverige behövs många fler jobb som inte kräver högre utbildning. Vi har idag lägst andel enkla jobb i hela EU. Vad har regeringen för förslag till detta? Alla kan inte studera och alla vill inte sitta i skolbänken i många år. Moderaterna föreslår en ny anställningsform för unga upp till 23 år utan gymnasieexamen och för nyanlända de första fem åren.

Med utbildningsinslag för att lära sig jobbet på jobbet. Det ska vara enkelt för arbetsgivare så att fler vågar öppna dörren till sin arbetsplats. Denna Förstajobbet-anställning ger möjlighet att anställa till lägre kostnad med större flexibilitet. Moderaterna vill även sänka arbetsgivaravgiften för unga under 21 år samt införa ett första jobbet-avdrag för att öka drivkrafterna att ta det första jobbet.

Regeringen verkar nöjd och är passiv i ett läge när svensk arbetsmarknad står inför den kanske största utmaningen någonsin. Det är mycket prat och lite verkstad. Var är listan med alla förslag som du stoltserade med 2013 när du klagade på inställda möten, Ylva Johansson? Och när ska vi i arbetsmarknadsutskottet få anledning att sammanträda och bereda regeringens politik?

Katarina Brännström (M), riksdagsledamot i Arbetsmarknadsutskottet